Leken slutade med storbrand

Exakt klockan 20.23 på kvällen den 7 september 1959 fick brandkåren larm om att det brann på Stadshotellet. Det var en brandman som upptäckte branden då han stod på busstationen, där för övrigt brandstationen ligger i dag.
Brandkåren i Luleå bestod då av 28 man och samtliga kallades in. Dessutom deltog 30 man från den så kallade borgarbrandkåren, folk från brandkåren i Gammelstad och folk från militären.
Chockartad syn
En av dem som deltog i släckningsarbetet var Olle Hägglund, som då var 34 år och tjänstgjorde som brandförman. Givetvis minns han den här kvällen som om det vore i går. Dessutom har han kvar en massa gamla bilder från branden.
- Jag var inte i tjänst då larmet kom. Jag var på väg hem från sommarstugan i Kallviken då jag såg att det rykte över stan. Vi gasade på lite extra och såg att hotellet stod i lågor. Det var både en chockartad och fantastisk syn att se hela det stora komplexet mitt i stan brinna, berättar Olle Hägglund.
Madrassförråd
Branden var den största branden i Luleå sedan den stora stadsbranden 1887. Då klassades den som en av de svåraste bränderna i Sverige.
- Branden började på vinden på fjärde våningen i ett madrassförråd. Det var två småpojkar som hade lekt där och grillat korv. Det tog eld i en madrass, men de lyckades släcka branden med vatten. Men elden låg och pyrde och fyra timmar senare var storbranden ett faktum, säger Olle Hägglund.
Totalt utbränd
Hela den stora vinden blev totalt utbränd och delar av tredje våningen skadades också svårt. Brandkåren jobbade hårt med att begränsa elden och lyckades bland annat till stora delar rädda festivitetssalen.
Delar av taket i den stora salen brändes sönder. Kristallkronorna lyckades man rädda genom att snabbt plocka ned dem. Sedan fick man ta hjälp av italienska stuckatörer för att restaurera taket och annat som förstördes.
- Det fina mönstrade ekgolvet i festivitetssalen räddades från att vattenskadas tack vara att brandchefen beordrade att man skulle köra dit spån från Gäddvikssågen. Folk från gatan bar sedan upp säckar med spån som ströddes ut på golvet och sög upp allt vatten, berättar Olle.
Rök i ögonen
Eftersläckningen pågick i tre dagar och sedan tog det ytterligare tre dagar att röja upp på brandplatsen. Brandmännen jobbade i princip dygnet runt, men några allvarligare skador inträffade turligt nog inte.
- Vi hade givetvis inte samma skyddsutrustning som i dag. Många fick besvär med ögonen på grund av all rök och fick uppsöka sjukhuset. Dessutom var vi så trötta att vi inte kunde somna. Jag fick själv beställa sömntabletter som vi kunde dela ut till manskapet så att de kunde vila ut, säger Olle.
Efter branden byggdes hotellet delvis om. Tinnarna och tornen som fanns ersattes aldrig. Vindsvåningen byggdes om till en fjärde våning med hotellrum och övriga delar som brandskadades renoverades.
Ny ägare
Sedan några år tillbaka ägs stadshotellet av Bicky Chakraborty, vd för Elite Hotels och ingår i deras hotellkedja i Sverige. Rummen har också blivit fler. Bara för några år sedan byggdes gamla kulturförvaltningens lokaler om till 23 nya hotellrum och i dag har man totalt 158 rum.
- Hotellet mår riktigt bra. Vi har faktiskt inte märkt av lågkonjunkturen, säger hotelldirektören Mimmo Cicero, som intresserat lyssnat på Olle Hägglunds berättelse om den stora hotellbranden.
Spa-anläggning
Hotellet totala yta, inklusive det gamla biblioteket, är på cirka 16.500 kvadratmeter. Det är med andra ord lika stort som Kulturens hus. För något år sedan presenterades planer på att bygga en spa-anläggning i hotellet, något som än inte blivit verklighet.
- Men planerna på ett spa finns kvar. Vi har inte sagt nej och det finns även hyresgäster som vill driva det, men i dagsläget är det inte aktuellt med något bygge, säger Mimmo Cicero.
Givetvis blir det inte något firande av att det i dag är 50 år sedan hotellet stod i lågor. Däremot kan det vara värt en notering i historieböckerna.