Videon är inte längre tillgänglig
I Sverige är sedan år 2000 sverigefinnar, samer, tornedalingar, romer och judar erkända som nationella minoriteter med språken samiska, meänkieli, finska, romani chib och jiddisch. Lagen om dessa minoriteter och deras språk trädde i kraft i januari 2010. Här ges minoriteterna rätt till information, skydd av kultur och språk samt delaktighet och inflytande-på sitt eget språk.
Sverige finns 64 förvaltningsområden varav 48 finska och Luleå är nu alltså ett av dessa. På måndagen presenterade Luleå kommun sin nya samordnare Anne-Mari Angeria som ska vara spindeln i länet för arbetet med att höja detta språkets ställning i samhället. Det kan handla om att man på äldreboendet har tillgång till finsktalande personal och samma sak inom exempelvis förskola.
– I kommunens växel har vi till exempel en finsktalande telefonist som man kan fråga efter, noterar kommunalrådet Ywonne Stålnacke.
- Det har också startats en kartläggning av hur språkkompetensen ser ut inom äldreomsorgen och behovet, säger kommunalrådet.
Finska föreningens vice ordförande Ulla Posti kommenterar det:
– Det är viktigt att det inte bara är personal som kan finska, man bör försöka se till så att åtminstone det finns några vårdtagare på en avdelning som kan tala med varandra på finska, det är socialt viktigt.
Det har tidigare varit diskussioner om helfinska vårdavdelningar men det har det sociala sagt nej till med hänvisning att behovet ska styra, inte språket. Men Ywonne Stålnacke ser Ulla Postis förslag som intressant.
På förskoleområdet, som är särskilt prioriterat, ska det också finnas finskspråkig personal och aktiviteter både där och ute i det sociala livet i stort.
– Trehundra barn läser sitt hemspråk i Luleå och exempelvis finns det i dag en öppen förskola på Örnäset för finsktalande varje fredag och hos Finska föreningen en konstverkstad för barn 3-9 varannan söndag, berättar Heli Villanen från Finska Föreningen.
Samordnaren Anna-Mari Angeria kavlar nu upp ärmarna:
– Jag ska inspirera och utveckla arbetet och kommunicera ut det på olika sätt, säger Angeria som bland annat tänker sig kulturella evenemang och inom idrotten där barn och ungdomar kan använda sitt finska språk. Med tiden ska hela samhällslivet kunna erbjuda en service och tilltal på finska språket.