"Låt lärarna styra"

Årets avtalsrörelse är inte över - Lärarförbundet har ännu inte lyckats komma överens med Sveriges kommuner och landsting (SKL).-Vi står långt från varandra. Detta gäller både löner och arbetstider, säger Preisz.Hon besöker Luleå på onsdagen där hon träffar samtliga avdelningsstyrelser inom Lärarförbundet i Norrbotten. Tålamodet bland medlemmarna är på upphällningen.Stor ilska
-Ja, ilskan är stor. Vi har varit överens med arbetsgivaren vid två tillfällen de senaste tio-tolv åren att lärarna ska få en bättre löneökning än andra. Nu kan vi konstatera att den varit sämre än andra, säger Eva-Lis Preisz.Hon menar att förbundet inte får ett bättre tillfälle att rätta till detta.-Arbetsgivaren har råd, det har man tydligt visat med avtalet med Kommunal. Sveriges kommuner har ett bättre ekonomiskt läge än någonsin, säger hon.Preisz menar också att lärarna är trötta på att ständigt få fler arbetsuppgifter.Gör mer av allt
-Lärarna gör mer av allt, det är ett jätteproblem. Vi ska ha koll på fetman, lära ut kvinnligt självförsvar och kontrollera föräldrarnas vab-dagar. Lärarna måste få färre uppgifter och vi måste få tid för vår kärnverksamhet, att undervisa eleverna, säger hon.Lärarförbundets ordförande har starka åsikter när det gäller lärarnas roll i skolan. Hon anser att verksamheten ska utgå från deras yrkeskompetens och att lärarna måste få utökade befogenheter när det gäller elevernas undervisning. Det gäller beslut om olika former av stödundervisning och andra särskilda insatser.-Lärarna vet tidigt vilka som behöver stöd, ofta redan i förskolan. Men till skillnad från läkarna har vi inte befogenheter om att sätta in behandling och patienten går vidare genom skolan fram till gymnasiet. Då - när eleven inte klarar godkänt - upptäcks problemet. Gymnasiets individuella program kostar 1,7 miljarder kronor i dag. Det skulle bli billigare och ge bättre resultat om insatserna sätts in betydligt tidigare. Men politikerna lyssnar inte, säger hon.Nödlösning
Tanken på nationella prov redan i tredje klass för att tidigt upptäcka elever i behov av extra stöd ser hon som en nödlösning.-Lärarna vet redan då mycket väl vilka elever det gäller men vi talar för döva öron. Så nationella prov kan vara ett verktyg för politiker som inte lyssnar. Då får de något på svart och vitt och då kanske de lyssnar, säger Preisz.Hennes önskelista innehåller stopp för obehöriga lärare, riktade resurser i rätt tid (tidigt!) och högre löner.-Läraryrket måste få bättre status och där är lönen en väg. Vi måste också få mer forskning inom skolan och placera verksamheten på en vetenskaplig bas. Se på Finland, de har bättre skolresultat och där har lärarna en femårig akademisk utbildning, säger hon.

"Låt lärarna styra"

Det är lärarna som vet bäst hur skolan ska skötas-inte politikerna. Det är budskapet från Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Preisz. -Men tyvärr lyssnar inte politikerna på oss, säger hon.