Kommer ni ihåg Bjästafallet? 14-åriga Linnea våldtogs på en skoltoalett. Gärningsmannen, en 15-årig skolkamrat, dömdes i både tingsrätt och hovrätt för våldtäkt mot barn.
Då började den andra våldtäkten. Tusentals personer gick med i en Facebookgrupp som bedyrade pojkens oskuld. Linnea utsattes för en veritabel storm av ryktesspridning, hot och sexuella trakasserier. Till slut tvingades hon att flytta medan pojken bodde kvar, betraktad som en hjälte i bygden.
Fallet avslöjades i Uppdrag Granskning 2010. Hela landet kokade till stöd för den våldtagna flickan. Ja, till stöd för alla våldtagna flickor som tvingas utstå en andra våldtäkt när samhället lägger skulden på dem.
Man kan undra om vi någonting har lärt. Nu är Norrbotten på väg att få sitt eget Bjästafall.
Jokkmokks marknad 2011. En norsk kille våldtar två svenska tjejer, som inte känner varandra, under samma kväll. Till en av våldtäkterna bjuder killen in sin kompis att vara med.
Killarna nekar till brott men döms i både tingsrätt och hovrätt. Hovrätten skärper till och med fängelsestraffen. Killarna begär resning i högsta domstolen, som väljer att inte ta upp ärendet.
Case closed? Inte då. En Facebookgrupp startas till stöd för en av de våldtäktsdömda killarna. Där skrivs bland annat att en av tjejerna bara anmälde våldtäkten för att få pengar till en utlandsresa. Flera offentliga personer i Norge och Sverige går med i gruppen. Myndighetsanställda, kommunpolitiker och journalister.
En av dem är Sylvia Blind, ordförande i Jokkmokks sameförening. Innan hon lämnar Facebookgruppen hinner hon uttala sig till Sveriges Radio:
- Just nu känner jag att jag kan ge dem mitt stöd. Tills motsatsen är bevisad så att säga.
Hur kan motsatsen bevisas på ett bättre sätt än via fällande domar och en nekad resningsansökan? Är det misstänkliggöranden och ryktesspridning på Facebook som ska utgöra den svenska rättsskipningen?
I dagens Kuriren menar Vera Gärdemalm, målsägarbiträde till tjejerna i Jokkmokk, att hetsen på nätet kan leda till att unga kvinnor inte vågar anmäla våldtäkter.
- Man får en tanke på vad syftet egentligen är, är det att skrämma tjejer till tystnad?
Det är en högst berättigad fråga. Mörkertalet kring sexuella övergrepp är oerhört och beror inte minst på att offren räknar med att bli misstrodda.
Våldtagna flickor och kvinnor är de hårdaste ansatta brottsoffren i det svenska samhället. De granskas ofta som om de själva satt på den anklagades bänk. Är det inte deras korta kjolar eller flirtiga uppsyn som bär skulden till våldtäkten, är det att de över huvud taget vistas bland män.
Advokaten till våldtäktsmännen i Jokkmokk har exempelvis ifrågasatt varför tjejerna valde att följa med killarna till en stuga möblerad med sängar.
Som om sängar är garanten för sex. Vilka andra möbler och prylar signalerar i sådana fall att det är fritt fram att ligga? Kan en kvinna över huvud taget prata med en man som bär en kondom i bakfickan?
Fördomssörjan kring våldtäkt reproducerar vansinniga könsroller. Samtidigt som kvinnor får lära sig att de ständigt ska vara beredda på sex utmålas alla män som potentiella våldtäktsmän. Om män inte får ligga på frivillig väg kommer de att tvinga till sig sex, blir budskapet från dem som tycker att våldtagna kvinnor borde förstått.
De som deltar i näthetsen efter våldtäktsdomarna i Jokkmokk utsätter inte bara brottsoffren för ett andra övergrepp. De formar en bild av kvinnor och män som alla människor, oavsett kön, förlorar på.
De ska inte lyckas. Jokkmokk ska inte bli ett nytt Bjästa.