"Läraryrket måste få en högre status"

Gärna höjd lön, men framför allt bör statusen på läraryrket stärkas. Det anser två lärare från Luleå i en kommenterar till regeringens nya skolsatsning.

"Det är klart att man vill ha ett lönekuvert som motsvarar den möda vi lägger ned. Visst, vi har sommarlov och jullov, men vi jobbar in de timmarna under långa, slitsamma arbetsveckor", säger engelskaläraren Elin Borgström.

"Det är klart att man vill ha ett lönekuvert som motsvarar den möda vi lägger ned. Visst, vi har sommarlov och jullov, men vi jobbar in de timmarna under långa, slitsamma arbetsveckor", säger engelskaläraren Elin Borgström.

Foto: Petra Isaksson

Luleå2014-10-18 08:00

Lena Degerman har 32 års erfarenhet i läraryrket. De senaste två decennierna har hon arbetat inom den kommunala Montessoriskolan och brinner för pedagogiken som bygger på att stimulera barn till att söka kunskaper på egen hand.

Hon känner sig luttrad trots onsdagens miljardsatsning, där den nya regeringen bland annat utlovade höjda lärarlöner från och med 2016, mindre skolklasser samt mer resurser till problemskolor.

– Vi får i slutändan se vad som kommer ut av förslagen. Det brukar låta lite bättre i propositionerna innan man får syn på hur mycket pengar som försvinner ned i den magiska kommunala påsen. Mycket av dagens skolpeng går i huvudsak till administration och inte till verksamhet.

Lärarkollegan Elin Bergström, 35, tycker att en riktad satsning mot landets problemskolor är bra och anser att det behövs fler vuxna i skolvärlden. Hon är också tveksam till att miljardsatsningen räcker för att vända den negativa trenden.

Hon är bekymrad över att läraryrket riskerar att tappa viktig kompetens. Inom den närmaste tioårsperioden förväntas hälften av alla speciallärare och specialpedagoger att gå i pension.

Dessutom har hon sett hur erfarna kollegor söka sig till andra branscher. Trots att hon bara arbetat som lärare i sex år har hon redan övervägt att byta yrkeskarriär.

Hon är trött på att lärarna fått klä skott för de senaste årens dåliga skolresultat.

– Jag är irriterad på att fokus flyttats över till att förvandla lärarna till någon sorts syndabockar. Allt tycks vara lärarnas fel. Vi har blivit en slagpåse i den politiska debatten. Som ny i yrket känns det jättejobbigt. Eftersom debatten förs öppet sprids den vidare till alla vårdnadshavare.

Lena Degerman nickar instämmande.

– Synen på lärare har förändrats något otroligt under de senaste åren. I dag blir vi inte längre respekterade som vuxna, både av barn och av föräldrar.

Elin Bergström tror inte att en tusenlapp till i plånboken varje månad är tillräckligt för att lösa problemen i skolan.

– Jag vet inte vad som är ägget eller hönan, men läraryrket måste få en högre status i samhället. Det kräver många olika delar. Ett steg är att stärka kvaliteten på lärarutbildningarna. En annan är att höja lönen för att få nya, kompetenta människor att söka sig till lärarutbildningarna. Jag tror inte att höjd lön är så viktigt för oss som jobbar i skolan, men det kan göra yrket mer attraktivt.

Regeringens nya giv för skolan

Totalt är det åtta miljarder kronor som satsas i regeringens åtgärdspaket under de kommande två åren.

Tre miljarder kronor går till högre lärarlöner.

1,4 miljarder kronor satsas för att skapa mindre barngrupper i förskolan.

Ytterligare 300 miljoner kronor används till ett kompetenslyft till lärarna.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om