S-distriktet i Norrbotten lämnar inget besked i Natofrågan innan partistyrelsen har tagit sitt beslut. "Det har aldrig varit tanken med vår säkerhetspolitiska dialog att enskilda partidistrikt ska ta ställning för eller emot", säger S-ordförande Fredrik Lundh Sammeli.
Socialdemokraternas interna "dialog" rörande Nato är inne i sitt slutskede, med ett sista digitalt stormöte för medlemmarna den 12 maj.
Samtidigt är alltfler S-företrädare kritiska rörande den blixtsnabba processen som de menar saknar demokratisk förankring. Sidoorganisationer som SSU, S-kvinnor och Tro och solidaritet säger öppet nej till Nato, liksom partidistrikten i Skåne och Trollhättan.
Några besked är däremot inte att vänta från Norrbottens distriktsordförande Fredrik Lundh Sammeli (S), som även sitter i högsta partistyrelsen.
– Det har aldrig varit tanken med vår säkerhetspolitiska dialog att enskilda partidistrikt ska ta ställning för eller emot. Det finns inget samlat ”besked” som ska lämnas, säger han inför partistyrelsens slutliga beslut den 15 maj.
Även länets S-toppar är knäpptysta i debatten. Norr Media skickade ut en snabbenkät kring Natofrågan till 15 kommunalråd och regionråd – endast avgående Tommy Nilsson i Kalix återkom.
– Jag har varit emot Nato men börjat svänga till för, då säkerhetsläget har försämrats och även Finlands ställningstagande ser ut att förändras, säger han.
"Jag har varit emot Nato men börjat svänga till för, då säkerhetsläget har försämrats och även Finlands ställningstagande ser ut att förändras", säger Kalix avgående kommunalråd Tommy Nilsson.
Över 90 procent av Socialdemokraternas medlemmar bojkottar partiets ”dialog-möten” om Nato, enligt Dagens Nyheter. Tiden för att förankra ett medlemskap hos S-medlemmarna håller på att rinna ut och frågan splittrar nu partiet.
De senaste opinionsmätningarna från Aftonbladet/Demoskop visar att knappt varannan S-väljare vill gå med i alliansen.
Kritiker som den stridbare Göran Greider, Dalademokratens chefredaktör, menar därför att den säkerhetspolitiska dialogen endast är ett ”spel för galleriet" och en fråga för "partieliten", en analys som delvis delas av statsvetaren Simon Matti vid Luleå tekniska universitet.
"Det går för snabbt, det har blivit en fråga för eliten, för experter och försvarspolitiker. Man kör över människor här. Dialogen är ett spel för gallerierna, det är till för att legitimera ett beslut som i princip redan är fattat", säger Göran Greider,
– Klart att processen har gått fort. Raskt marscherat av S, och med så lite tid finns ingen möjlighet att ha en djuplodande dialog med medlemmarna, ordna seminarier med mera.
Ändå väljer S att kalla det för just ”dialog”?
– Ja, så tenderar partier att göra. Det är min bild av hur politik fungerar i allmänhet. Partierna är i många fall inte interndemokratiska utan snarare toppstyrda.
Simon Matti menar att partiledningar på riksnivå har ett övertag vad gäller kunskap och stöd från sina staber i exempelvis Natofrågan, medan fritidspolitiker och medlemmar inte alls är lika insatta i frågorna.
– Till slut utvecklas partierna till oligarkier, med en ”klick” i partitoppen som bestämmer.
Den interna Nato-processen inom Socialdemokraterna får kritik för gå för snabbt och inte vara tillräckligt förankrad hos medlemmarna. "Partierna är i många fall inte interndemokratiska utan snarare toppstyrda", säger Simon Matti, professor i statsvetenskap vid LTU.
Samtidigt menar han att den breda förankringen hos såväl partimedlemmar som svenska folket i allmänhet inte borde kunna offras, när S står inför en så total kovändning i säkerhetspolitiken.
– Natofrågan har mycket större dignitet än, säg, att höja skatten på bensin ett par kronor. Det här är snarare i linje med EU-medlemskapet och känns mer som en folkomröstningsfråga, än en intern fråga för S.
Apropå folkomröstning har endast V väckt det kravet.
– Jag är inget jättefan av folkomröstningar men ser man till historien är det logiskt. Dessutom vore det ett bekvämt sätt för S att slippa den partiinterna frågan som riskerar att lämna surt efter sig, säger Matti.
Söndag den 15 maj väntas partistyrelsen inom S, med partiledare Magdalena Andersson, komma med besked i Natofrågan.
Men S har redan avvisat folkomröstningsidén och debatten om ”skenprocessen” kan nu skada partiet, om trogna väljare i stället röstar på Nato-kritiska V eller MP i höstens val.
– Det kommer finnas S-väljare som vänder sig särskilt till V nu, samtidigt som S hoppas på att det kan tillkomma andra väljare också. Men hur ett beslut tas emot har sannolikt också mycket att göra med vilka reaktioner som kommer från omvärlden. Det kan bli avgörande.
Somliga politiska kommentatorer tolkar det som att den snabba Nato-processen sker för att S vill slippa frågan under valrörelsen?
– Det är möjligt. Men om partiet nu tar beslut om ett Ja till Nato och opinionen är för det, då hade de kunnat driva den linjen fortsatt inför valet. Samtidigt tror jag att S vill vara handlingskraftiga och visa att de klarar av att styra landet även när det krisar i omvärlden, säger Simon Matti.