Landsbygdens framtid är ljus

Projektet, som pågått i drygt två år, är ett samarbete mellan Irland, Wales och Norrbotten och det är Helena Zimmer och Mikael Kivijärvi på Hushållningssällskapets Rådgivning Nord som varit svenska spindlar i nätet för arbete.- Det var irländarna som tog initiativet till det här arbetet och det berodde i grunden på den dåliga lönsamheten inom mjölkproduktionen i landet, säger Kivijärvi.Likheter
Eftersom det fanns likheter mellan Irland, Wales och Norrbotten kom det att bli dessa regioner som kom att ingå i projektet som är EU-finansierat.- Grundfrågorna inom jordbruket är desamma och alla medverkande vill hitta metoder att utveckla landsbygden och i Irland handlade det konkret om att hitta nya jobb åt dem som skulle friställas från exempelvis mejerier, säger Kivijärvi.Fokus under arbetet med projektet har i stor utsträckning varit framtida möjligheter.- I dag efterfrågar många de värden som finns på landsbygden, till exempel den rena naturen och de varor som produceras där, säger Zimmer.Grön omsorg
Några av de områden som man kommit att fastna för under projektet löptid är grön omsorg - det vill säga naturens betydelse för hälsan - energifrågor och vidareförädling av lokalproducerad mat.- Vi kan inte konkurrera med det storskaliga jordbruket här i Norrbotten men vi har småskalefördelar, till exempel de långa ljusa dygnen på sommaren och det faktum att det behövs mindre mängder gift, säger Zimmer.Hon berättar att det på upplevelsesidan finns en hel del för Norrbotten att lära av Wales och Irland.- På Irland har de exempelvis en mountainbikebana vars intäkter används för att bedriva andra utvecklingsfrågor, säger hon.Nio mil
Banan är nio mil lång och pengarna tar man in genom att ta betalt för parkeringsplatser och service till dem som använder banan. Däremot kostar det inget att använda banan.- Det kan kanske vara någonting för Norrbotten, säger Zimmer.För dem som ska kunna leva som företagare på landsbygden i framtiden gäller det att kunna diversifiera, det vill säga ha flera ben att stå på.- Det här gäller både dem som redan i dag driver jordbruk och andra som vill flytta ut på landet och starta eget, menar hon.Framtiden
I dag är Norrbotten generellt sett ganska dåliga på att förädla de råvaror som finns i länet men inom projektet finns det en stark tro på att vi kan bli bättre på det.- På Irland finns det minimejerier, till exempel är det en bonde som gör ost av all mjölk hans kor producerar. Osten säljs på butiker i London, berättar Kivijärvi.Enligt duon är intresset för idéer och tankar som kommit fram inom projektet stort.- Man kan säga att vi har identifierat lite av hur framtiden ser ut, menar han.Kivijärvi säger att det varit intressant att träffa folk från Irland och Wales öga mot öga.- Det har varit roligt att jobba med det här och man lär sig att se på sitt eget län på ett annat sätt, säger Zimmer.

Landsbygdens framtid är ljus

Visst finns det möjligheter till försörjning på landsbygden även i framtiden. Det visar om inte annat projektet Utveckla landsbygdens resurser som på måndagen avrundades med ett seminarium i Luleå.