Redan på måndagen rullade matvagnarna in i stan.Blir det som tidigare år kommer folk att belamra Storgatan i jakten på ostar, godsaker och kanske en polsk jägargryta, så här i älgtider.
Minimum 15 länder representeras. Det finns 30-35 kök och andra stånd på plats.
På förhand uppgavs årets marknad i Luleå kunna bli större än någonsin men i volym blir det ungefär som tidigare år, enligt Francois-Xavier Mauraisin, från arrangörsledet.
Kuriren genomförde förra året en mattest. Det visade sig att det här med kvitton inte prioriteras av köken. De utländska företagen har i och för sig krav på sig att vara momsregistrerade, och momsen på mat är tolv procent. Men kravet på kassaregister och kvitton, systemet som ska framtvinga att skatten kommer in till staten, gäller inte utländska torghandelsföretag.
– Jag betalar den skatt jag ska, försäkrar Chanid Framboise, från Frankrike, en av de utländska företagarna.
Skillnaden i villkor är horribel, det här är osund konkurrens, menar däremot Guido Carinci, riksföreningen för svenska torg- och marknadshandlare.
– Jag är född i Italien men bor i Sverige och måste ha kassaregister. Däremot inte de italienare som kommer till Sverige. De som kommer hit borde ju ha samma villkor som alla andra, säger Carinci.
Conny Svensson, Skatteverket, nationell samordnare inom kontanthandel, säger att det finns ett förslag på att utländska torghandlare ska tvingas ha kassaregister och ordna kvitton.
– Som det är nu kan utländska företag stå sida vid sida med svenska på Jokkmokks marknad, men de spelar med olika regler. Nästa steg är att regeringen skulle kunna föra förslaget på nya regler till riksdagen så att de möjligen införs nästa år, säger Svensson.
Guido Carinci tvivlar.
– Det här skulle vara ordnat till den 15 april i år, sades det. Det blev inte så. Det kommer heller inte att hända, jag tror det är EU som styr det, säger Carinci.
Frågan är inte ny för de utländska företagen, uppger Francois-Xavier Mauraisin. Han säger att förhållandet ger dem dåligt rykte, det vore bra med lika villkor.
Såväl Mauraisin som Chanid Framboise beskriver samtidigt en krånglig hantering för de utländska gästerna.
– Köken skulle vilja ta emot betalning via kort och swish, och ha terminaler, men de får inte öppna konton i svenska banker. Jag tror att bankerna måste erbjuda det, men de gör det inte. Då blir allt svårare för oss, säger Francois-Xavier Mauraisin.