I augusti 2007 placerade en privatfinansierad rysk ubåtsexpedition en flagga av titan på havsbotten under Nordpolens is.
Aktionen fick ett stort medialt genomslag världen över. Många befarade att kapplöpningen efter olje- och gasresurser i Arktis skulle leda till konflikter och ökade spänningar i området. Så har inte blivit fallet menar forskaren Kristofer Bergh, som studerar utvecklingen i Arktis.
– Det är en låg militär spänning i Arktis. Ingen är intresserad att rubba den stabilitet som finns i dag, säger Kristofer Bergh som forskar vid SIPRI, Stockholm international peace research institute.
ÖB var på Grönland
Faktum är att försvarscheferna från länderna inom Arktiska Rådet, däribland Sverige, har börjat träffas en gång om året. Det första mötet hölls i april 2012 i Goose Bay, Kanada och i juni i år möttes man på Grönland.
2008 kom de fem kuststaterna; USA, Kanada, Ryssland, Norge och Danmark överens om att FN:s havsrättskonvention ska avgöra om någon av dem har rätt till havsbotten vid Nordpolen.
– Det finns ett ökat intresse för Arktis, det beror framförallt på ekonomiska faktorer, säger forskaren Kristofer Bergh.
Två veckor kortare resa
När alltmer av istäcket i Arktis smälter under sommaren så öppnas nya möjligheter för sjöfarten. Kina har stort intresse att hitta en alternativ färdväg för sin export till Europa. I nästa vecka väntas ett kinesiskt fraktfartyg anlöpa Rotterdams hamn, efter att ha färdats längs Nordostpassagen norr om Sibirien. Resan beräknas bli 13 dagar kortare än den traditionella rutten genom Malackasundet och Suezkanalen.