"Får du elever som hamnar utanför, är utåtagerande eller mår dåligt, då har inte rektorer och skolan i Luleå möjlighet att hantera det", säger Thomas Söderström (L).
Luleås skolor har problem med otrygga klassrumsmiljöer och utåtagerande elever, även destruktiva tendenser vad gäller alltifrån mobbning till boffning, droger och kriminalitet.
Den bristande studieron återkommer över hela landet och i höstas aviserade regeringen och skolminister Lotta Edholm (L) olika förslag på hur störande elever ska kunna tas från klassrummen, stängas av eller omplaceras, bland annat till så kallade "akutskolor".
Även L i Luleå lämnade redan i januari 2023 in en motion om just "akutskolor", där stökiga elever tillfälligt ska kunna omplaceras i maximalt fyra veckor i en skolenhet med särskilt lämpade specialpedagoger – och därefter återvända till sina ursprungliga skolor.
– Det handlar om att stötta utåtagerande elever som behöver en tillfällig paus. Problemet i dag är att inga skolor i Luleå är specialiserade på att ta hand om elever med utåtagerande beteenden. Kommunen glömmer de elevgrupperna, säger Thomas Söderström (L).
Han menar vidare att kommunens ansträngda ekonomiska läge gör att rektorerna inte vågar be om extraresurser för elever med problem, med risk för att gå över budget.
– Vi har en rädd skolorganisation som inte vågar be om extra pengar. Får du elever som hamnar utanför, är utåtagerande eller mår dåligt, då har inte skolan i Luleå möjlighet att hantera det. Det tar för lång tid för Elevhälsan i dag.
Vilka är riskerna?
– Att de slås ut från skolan och inte kommer in på gymnasiet, med enorma problem som följd.
"Akutskolor", som redan förekommer i storstäderna, stöds enligt Thomas Söderström av skollagen och det finns statsbidrag att söka.
– Jag har inte hittat några rapporter som är negativa. På kort tid kan man vända den dåliga trenden för en utåtagerande elev så att hen fungerar igen. Det borde väga tyngre än att, som nu, strö ut ”pytteinsatser” inom skolorna.
Mobbning, utanförskap och hemmasittande drabbar många elever i Luleå, delvis mot bakgrund av dbristande vuxenresurser i skolmiljöerna.
Men när kommunstyrelsens arbetsutskott sammanträdde under måndagen fick L:s motion avslag hos styrande majoriteten S, V och MP.
– Vi ställer oss negativa. L vill ha en ”akutskola” med de ”bästa” specialpedagogerna men de resurserna behövs även i den vanliga verksamheten. De här pedagogerna växer inte på träd, säger Mathias Karvonen, gruppledare för V.
Kommunalråd Carina Sammeli (S) delar samtidigt problembilden som L målar upp och konstaterar att det behövs fler välutbildade resurser som tar hand om elever som hamnar snett.
– Vi ser en ökning inom de grupper som har svårt att klara skolan, både de med neuropsykiatriska variationer och utlandsfödda, de med föräldrar med låg utbildningsbakgrund, missbruk eller våld i hemmet med mera. Dessutom har vi sjunkande lärarbehörighet. De som är duktiga på att ta hand om dessa elever blir färre till antalet.
"L vill ha en akutskola med de 'bästa' specialpedagogerna men de resurserna behövs även i den vanliga verksamheten. De här pedagogerna växer inte på träd", säger Mathias Karvonen, gruppledare för V.
Trots detta menar Sammeli att antalet elever med så stora problem ännu är för litet i Luleå för att motivera "akutskolor".
– Det skulle bli för få elever, samtidigt som vi skulle behöva åsidosätta våra bästa specialpedagoger för detta.
C är inne på samma linje.
– Förvaltningen gör bedömningen att det inte i dagsläget finns tillräckligt många elever med problem för att få statsbidrag. Vi ska vara glada så länge vi inte behöver en ”akutskola” men samtidigt vara snabba att ordna med det den dag de behövs, säger Arne Nykänen (C).
Thomas Söderström (L) är besviken.
– Man kan ifrågasätta siffrorna om elevunderlagen. Vi hör om många barn med dessa problem, många hemmasittare också. Kommunen måste bli bättre på att definiera elevgrupperna och ta itu med problemen på allvar.
"Det skulle bli för få elever, samtidigt som vi skulle behöva åsidosätta våra bästa specialpedagoger för detta", säger kommunalråd Carina Sammeli (S).
Likaså röstades L:s förslag om fältassistenter ned av majoriteten, med hänvisning till att socialförvaltningen redan har igång ett pilotprojekt.
– Pendeln har svängt fram och tillbaka. På 70-talet var det jättevanligt med fältassistenter, sen försvann de. Nu måste vi först se vilka typer av kompetenser som krävs, var ska de jobba med mera, säger andre kommunalråd Fredrik Hansson (S).
Samtidigt har närmare nio av tio kommuner med fler än 70 000 invånare fältverksamheter igång redan, mot bakgrund av droger och kriminalitet bland unga.
– Visst är det bra med pilotprojektet men då pratar vi varannan helg och en gång i veckan. Inte alls tillräckligt. S egen partilledare Magdalena Andersson har ju i flera debatter lovordat fältassistenterna som en av de viktigaste förebyggande åtgärderna, säger liberalen Söderström som utlovar fortsatt debatt i frågan i fullmäktige framöver.