"Kvinnorna måste ut ur husen"

Inom ramen för en seminarieserie arrangerat av landstinget i Norrbotten om de nationella minoriteterna i Sverige är det i två dagar de romska och judiska minoriteters villkor som är i fokus. Richard Bohström, Delegationen för romer och sinti talade om de integrationsprojekt som han arbetat med i bland annat Munkedals kommun och där man lyckats vända ointresse och fördomar till positivt engagemang och stor vilja att hjälpa romer in på arbetsmarknaden. Enligt honom var det en kombination av politisk vilja och ekonomiska resurser som möjliggjorde att, i det här fallet romer från bland annat forna Jugoslavien och Finland, fick hjälp att lära sig svenska och fick jobb och praktikplatser. Med hjälp av arbetsmarknadsmedel kunde arbetsgivare få en anställld för en betydligt lägre kostnad än annars och den anställde fick en avtalsenlig lön. Förutom att livssituationen för många romer vuxna förbättrades, började barnens skolgång fungera. Effekten blev också att socialbidragskostanderna i kommunen minskade med kraftigt. Splittrade som grupp
Tidigare var romer i Sverige splittrade som grupp och utan en stark organisation som förträdare. Därför bildades Delegationen för romer och sinti. I den inryms numera 70 procent av alla de olika romska föreningarna. Enligt Richard Bohström finns det goda förutsättningar för att förbättra romers situation i norra Sverige.- Det finns en större politisk vilja att åstadkomma förbättringar här än söderut. Kommuner som Skellefteå och Umeå har till exempel gått in med medel för att komma igång med integrationsarbetet, medan stora kommuner i söder sagt nej, säger han."Har mycket att ge"
På seminariet deltog många romska kvinnor från Luleå. En av dem, Tanja Hagert, har grundat föreningen RKRK, romska kvinnors rätt i Sverige. Tillsammans med sin svärmor Satu Nikkinen och hennes svärmor Fanni Lindberg trycker de hårt på att romer felaktigt bemöts av påståenden att de inte vill arbeta.- Vi vill och har mycket att ge, men vi värnar våra traditioner, är stolta över vår kultur och genom att bära våra kläder visar vi vördnad för våra äldre, säger Tanja Hagert.Satu Nikkinen konstaterar att romer inte kan visa sig offentligt utan sina dräkter och att det borde finnas arbeten där de inte tvingas vanära sin kultur för att arbeta. De borde erbjudas jobb som sömmerskor, musiker och annat med anknytning till sin kultur, menar hon.Får inte lära sig
Utbildning, inte minst i språk är viktigt för att minoriteter blir en del av samhället och får chansen att visa vad de går för, tycker kvinnorna. De menar att det inte finns någon motsättning mellan att bevara sitt modersmål och att lära sig svenska. Orsaken till att många inte kan svenska är att de inte får möjlighet att lära sig, menar de. Tanja Hagert är övertygad om sin mission:- Kvinnorna måste ur ur husen och in på arbetsmarknaden. Jag hoppas att Luleå kommun vill bidra med projektmedel för att fler romer ska få utbildning och arbete. Som det är nu är arbetslösheten bland oss 100 procent, säger Tanja Hagert.

"Kvinnorna måste ut ur husen"

Arbetslösheten för romer i Luleå är total. Det menar Tanja Hagert, rom och ordförande för en romsk kvinnoförening. Ändå anses den politiska viljan att minska romers utanförskap större i norra än i södra Sverige.