Kvinnorna kommer ? men när?

? Ja, jag ser fram emot att det kommer in kvinnor i yrket och det är bara en tidsfråga, säger han. Det som ska öppna dörrarna för tjejerna heter bland annat viktning och ny teknik. Det ena görs redan i dag och det andra kommer. På Räddninsgtjänsten i Luleå finns i dag 40 fastanställda heltidsbrandmän och det är i dagsläget endast män. Att det är fysiskt betungande att ha detta yrke är ingen hemlis men det utesluter inte att kvinnor kan klara det. Lättare komma in  ? Vi har haft en sommarvikarie här som gott och väl hade klarat av det men hon ville inte dra på sig mer studieskulder för att gå utbildningen, säger Lars-Ingvar Lampa. Att det i en inte alltför avlägsen framtid talar alltmer för att kvinnor kommer att få det lättare att komma in i detta traditionellt manliga yrke är helt klart, tror Lampa.  ? Ja, om man tittar på utvecklingen med lättare material i utrustningen för brandmän så är det en hel del som kan ge positiva effekter både för kvinnor och män, säger Lars-Ingvar och nämner att slangkorgar som i dag är gjorda av järn skulle bli mycket lättare att hantera i materialet kolfiber och de tunga slangarna kunde bytas mot det moderna rymdmaterialet kevlar som är åtta gånger lät-tare! I dag finns inte dessa produkter att tillgå men det kommer. Samarbete med universitetet  ? Klippverktyg och andra verktyg kan också göras lättare och det gynnar ju inte bara kvinnor som ju har en mindre muskelstyrka än män, utan också männen får det skonsammare, säger Lars-Ingvar som samarbetat med Luleå tekniska universitet i ett projekt om att just titta på hur man tekniskt kan göra det fysiskt tunga brandmannayrket lättare. Ett samarbete som gav honom en riktig aha-upplevelse. I Norrbotten finns i dagsläget ingen fast anställd kvinnlig brandman men dock ett antal tjejer som är brandmän i deltidsbrandkårerna, betonar Lampa. Råneås deltidsbrandkår med 20 personer i styrkan, är ett exempel och här finns en tjej i gänget (se ovanstående artikel). Vad de tjejer som söker till brandmannajobbet ofta har sämre förutsättningar för i den omfattande tvådagartesten är det fysiska. Utslagstest Ett rent utslagningstest är marschen i full mundering på rullband. Fixar man inte det är det knappast idé att söka till den eftergymnasiala utbildningen på någon av Räddningsverkets fyra skolor i landet.  ?Man behöver visst inte vara någon hulk för jobbet men det kräver att man är vältränad och uthållig, man måste träna annars klarar man inte av det, säger han. Den sökande testas inte bara fysiskt. Stort avseende läggs vid de personliga egenskaperna. Att ha en mental kapacitet är viktigt och att man är en socialt fungerande person, nog så viktigt. Och Viktigt var ordet, för att alla bitar av testet viktas vid Räddningstjänsten i Luleå.  ? Vi har ingen tid på hur snabbt du ska kunna simma exempelvis, man kanske är bättre i något annat moment och det väger upp, säger Lars-Ingvar som menar att ingen kan ju vara bättre än 100 procent men att det kan se olika ut från person till person. Ingen riksstandard Systemet med viktning omprövas med jämna mellanrum i dialog med de fackliga företrädarna för att diskutera sig fram till bästa test. Någon gemensam agenda för alla Räddningstjänsterna i landet finns inte. Var och en har sitt upplägg, berättar Lampa.  ? Inte bra, säger han och önskar sig enhetliga testmetoder som gäller hela riket. Av 116 sökande som gjorde testet i fjol vid Räddningstjänsten i Luleå var fyra kvinnor. Samtliga dessa befanns inte klara uppgiften. Men det säger ingenting om framtiden för kvinnorna är på väg in i yrket på stationen.  ? Jodå och vi håller faktiskt på att bygga toalett och duschrum för kvinnor, säger Lars-Ingvar Lampa som ett kvitto på att brandmannayrket som ett traditionellt manligt värv är på väg att förändras.

Kvinnorna kommer ? men när?

Tjej och brandman ? ingen omöjlig ekvation även om inga kvinnor i dag återfinns bland de fast anställda brandmännen med betoning på män. Men nya tider skall komma, spår avdelningschef Lars-Ingvar Lampa på Räddningstjänsten i Luleå.