Kvinnor säljs som slavar

Sexhandeln i Sverige drabbar årligen cirka 500 kvinnor och barn. Några av de utnyttjade kvinnorna kommer från Vitryssland. Hur många vet man inte, men Elena Avtuskho från vitryska föreningen Pravincia vill hitta dem. Bland annat med hjälp av Iris, Luleås kvinnojour.

LULEÅ2007-07-21 06:00
- Vi måste hjälpas åt för att komma åt problemet med sexslavhandel, säger Elena Avtuskho, på besök i Luleå.<BR>Det finns inga exakta uppgifter på hur många som utnyttjas i sexslavhandeln. Men International Organization for Migration (IOM) uppskattar att mellan 700.000 och två miljoner kvinnor och barn i världen tvingas till prostitution varje år, varav en halv miljon bara i Europa. - Det finns ett stort mörkertal, säger Elena Avtuskho från vitryska staden Barysau som är i Luleå för att berätta om sexslavhandeln i sitt hemland och som försöker bygga upp ett nätverk för att lokalisera vitryska tjejer ute på sexmarknaden i Europa. <SPAN class=mr>Pretty Woman-syndrom </SPAN>Det handlar om unga tjejer, de flesta som luras in i sexhandeln är mellan 12 och 19 år. - De kommer nästan ute- slutande från dåliga hemförhållanden, ofta med missbrukande föräldrar. De har en dröm om att träffa den rätte som tar bort dem från alla problem, säger Elena Avtuskho och kallar det för ett "Pretty Woman-syndrom", efter Hollywoodfilmen med Julia Roberts. Men i stället hamnar de på bordeller i Ryssland, Turkiet och Europa. - Vi är medvetna om att vi bara kan hjälpa ett fåtal, för det är väldigt svårt att lokalisera tjejerna och dessutom är det många som inte vill ha hjälp, säger Elena Avtuskho och berättar att föreningen Pravincia erbjuder de unga kvinnorna utbildning, bostad och hjälp att komma in i arbetsmarknaden. <SPAN class=mr>Hjälp från utlandet </SPAN>Många av de unga prostituerade lyckas man lokalisera tack vare kvinnoorganisationer runt om i Europa. - När de hittar en vitrysk kvinna som lyckats fly från hallicken, tar organisationerna ofta kontakt med IOM och via dem kommer vi också i kontakt med kvinnorna, säger Elena Avtuskho. Nu vill hon också bygga upp ett kontaktnät med svenska kvinnoorganisationer som kan hjälpa Pravincia att lokalisera vitryska kvinnor på den svenska sexmarknaden. - Inget land är befriat från det här problemet och det är klart att vi ska jobba med Pravincia. Om vi hittar någon vitrysk tjej så måste vi försäkra oss om att hon kommer i rätta händer och inte hamnar åter igen i samma situation, säger Eva Engman på kvinnojouren Iris, som ändå klargör att de fortfarande inte har en färdig arbetsplan. Hon tror dessutom att Sverige har ett stort internationellt ansvar att trycka på de länder där sexslavhandeln är som störst i Europa. - Till skillnad från till exempel Tyskland och Holland har Sverige en bra lagstiftning där männen som köper sex straffas. Det har gjort att vi har kunnat sänka efterfrågan på sex. Men det är en modell vi måste försöka exportera till andra länder och det har vi inte varit bra på, säger Eva Engman. <SPAN class=mr>Kriminella utan rättigheter </SPAN>Maria Söderberg är journalist och fotograf, uppväxt i Arjeplog. Under tio år har hon besökt Vitryssland regelbundet och dokumenterat sexslavhandeln i bland annat Barysau. Hon har arbetat i nära samarbete med Pravincia - De här kvinnorna, eller barnen för de är faktiskt fortfarande barn, lever i en fruktansvärd situation av rättslöshet. De betraktas som kriminella utan rättigheter, säger Maria Söderberg. Hon har träffat, fotograferat och intervjuat flera av de här kvinnorna under flera år. Dessutom har hon förmått flera av kvinnorna att skriva dagbok. Kanske blir det en bok. - I höst ska jag medverka med mitt material i en utställning i tio vitryska städer, säger Maria Söderberg, som vill ge en mänsklig bild av de unga tjejerna, utan etiketter eller förutfattade meningar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!