Brottsförebyggande rådet (Brå) har genom stora enkäter mätt omfattningen av det våld och de hot och trakasserier som politiker utsätts för. Inte helt oväntat visar det sig att den hårdnande tonen mellan människor även kommer våra folkvalda till del (se fakta).
Undersökningen visar att hot och trakasserier ökat från 2012 fram till nu. Särskilt utsatta är kvinnor i framträdande positioner. Som Yvonne Stålnacke (S), ordförande i kommunstyrelsen i Luleå.
– Jag har aldrig blivit direkt hotad men kan notera att tonläget i sociala medier har blivit ganska högt. Och att det där är fritt fram att kommentera en kvinnlig politiker hur som helst. Då är det inte bara politik som kommenteras utan även utseende, kläder och annat, säger hon.
Stålnacke följer debatten på sociala medier och noterar vad som där sägs om henne. Det är främst i tre frågor som det brukar bli lite fult.
– Integration, när det ska byggas moskéer och så jämställdhet. Det sista är lite förvånande, kan jag tycka, säger hon.
Yvonne Stålnacke får givetvis en hel del synpunkter via telefon och e-post också, en del av den är kritisk.
– Men jag tycker det är svårt att bedöma vad som är hot eller inte, säger hon.
Hon har inte anmält något men vid tillfälle konsulterat kommunens säkerhetsansvarige för att få hjälp i bedömningen.
Maria Stenberg (S) är landstingsråd och landstingsstyrelsens ordförande. Men hon har i stort sett sluppit uppleva hot och trakasserier.
– Ja, jag har varit förvånansvärt förskonad. Jag har ju ändå varit riksdagsledamot i tolv år, säger hon.
Stenberg får visserligen en hel del ilskna synpunkter från allmänheten på sitt politiska arbete men det ser hon som en del av uppdraget.
– Visst får jag samtal från folk som är förbannade och upprörda över politiska beslut som jag varit med om att fatta. Men de har inte gett sig på mig som person. Det handlar om sakpolitik, säger hon.
Till skillnad från Stålnacke läser hon inte kommentarer om sig själv på internet. Och hon är inte på något sätt omedveten om fenomenet.
– Nej, jag har kvinnliga kollegor inom politiken, från olika partier, som varit betydligt mer utsatta än jag. Det finns de som är väldigt utsatta, personer som jag känner, säger Stenberg.
Hon berättar att människor kan reagera starkt på tuffa politiska beslut som till exempel nu senast när landstinget höjer skatten rejält.
– Men de har inte gått till personangrepp. Jag vet inte varför jag varit så förskonad, om det har något med de sakfrågor jag arbetat med. Det har ju varit arbetsmarknadsfrågor och nu sjuk- och hälsovård, säger Maria Stenberg.
Enligt Brå är just integrationsfrågor som oftast orsakar hot. Men det gäller även vargdebatten. Hoten kan framföras öga mot öga, över telefon, via brev, vykort, sms samt e-post. Politiker har även blivit slagna, sparkade, knuffade och fått ägodelar förstörda eller stulna.
Läs mer: Skrek hotelser i parken
En vanlig konsekvens är självcensur hos den utsatte (var fjärde), även icke utsatta uppger (14 procent) att de undviker att uttala sig i vissa frågor för att slippa påhopp.
Utförarna är oftast "förargade medborgare" men även så kallade rättshaverister och politiska meningsmotståndare tillhör syndarna.