Kvinnor flyttar hellre än män

<A href="http://www.kuriren.nu/GEN_Utmatning_Ettan.asp?ArticleID=882091&CategoryID=2764&ArticleOutputTemplateID=125&ArticleStateID=2&ParentID=">Läs mer: De unga flyttfåglarna</A> <A href="http://www.kuriren.nu/GEN_Utmatning_Ettan.asp?CategoryID=2764&ArticleID=882092&ArticleOutputTemplateID=125&ArticleStateID=2">Läs mer: Kvinnor flyttar hellre än män</A> <A href="http://www.kuriren.nu/GEN_Utmatning_Ettan.asp?CategoryID=2764&ArticleID=882093&ArticleOutputTemplateID=125&ArticleStateID=2">Läs mer: Nya planer för framtiden</A> <A href="http://www.kuriren.nu/GEN_Utmatning_Ettan.asp?CategoryID=2764&ArticleID=882095&ArticleOutputTemplateID=125&ArticleStateID=2">Läs mer: Kanske att de återvänder - men nu gäller Stockholm Läs mer: Studierna är över - då stundar flytt</A> Under året flyttade det in 3.483 personer till Luleå kommun. I hög grad kommer de nya medborgarna från andra delar av Norrbotten. Under året flyttade det ut 3.273 personer från Luleå. Under våren uppkom en diskussion om hur pass attraktivt Luleå är sedan en rapport visat att många av dem som lämnar Luleå inte kommer tillbaka. Det rimmar inte med uppfattningen att människor åker iväg, utbildar sig, skaffar sig erfarenheter samt i många fall kommer hem och stimulerar Luleå. I en annan studie har Annika Johansson och Emelie Sandberg, vid Luleå universitet, och med Peter Waara som handledare, sammanställt tidigare forskning samt genomfört en egen undersökning bland över 900 tillfrågade norrbottningar (Övertorneå, Pajala, Kiruna och Luleå) som lämnat länet. Länsstyrelsen gav dem uppdraget att studera vad som påverkar till att flytta tillbaka, och inte. Av deras egen, och andras, forskning framgår följande: Kvinnor flyttar hellre än män. Utbildning är ofta en orsak till att flytta. Fast enligt Statens offentliga utredningar flyttar människor främst för att byta miljö och inte på grund av arbete eller studier. Här talas om individualiseringen. Viljan att flytta kan enligt Peter Waara påverkas av trender som formas, förmedlas och förstärks via media. Ungdomar i Norrbotten kan på så vis bli lärda att man nog bör flytta. Det blir en del av identiteten och det känns rätt att göra det. Studier visar att eventuell återvandring främst sker två till fem år efter utflyttningen. Vanliga orsaker till att återvända är den utflyttade saknar familjen och vänner, vantrivs, har hemlängtan eller är orolig för barnens framtid och missnöjd med jobbet. En forskare påtalar att viljan att flytta är större hos folk på små orter, de har lärt sig att man får räkna med det. De ex-norrbottningar som intervjuades hade i många fall studerat strax före flytten från uppväxtkommunen. Angivna motiv till flyttning var arbete, egen utveckling, en utmaning, bättre bostad på nya orten, studier samt lockelsen i bättre kultur- och nöjesutbud. Bilden av hemorten var positiv när familj, släkt och politiker yttrade sig medan media och rikspolitiker beskrev hembygden negativt. Många ex-norrbottningar upplevde att förutsättningar för trygghet var bättre på gamla orten. Utsikterna till sociala kontakterna ansågs större på nya orten. Möjligheterna som ansågs lika stora på båda orterna var barnomsorg och att bilda familj Mer än hälften trivdes bättre på nya orten. En tredjedel trivdes lika bra och en mindre del trivdes sämre. Studien visar att 45 procent kan tänka sig återvända till hemkommunen. Få, särskilt ex-Luleåbor, vill till annan kommun i Norrbotten. De som främst kunde tänka sig återvända var män, de som hade en partner från Norrbotten, ensamstående, de utan hemmaboende barn, studerande och arbetslösa. Majoriteten upplever större möjligheter på nya orten än den gamla. Fast naturen saknar de. Efter fem år kände sig många mer hemma på nya orten än den gamla. I takt med att de bott länge långt från hemorten krympte viljan att återvända. Stigande ålder påverkade också.