Kväner studeras i ny forskning

Elenius har fått närmare två miljoner kronor från Vetenskapsrådet för att göra en vetenskaplig studie om situationen på Nordkalotten. ? Jag kommer under tre års tid att studera hur olika etniska grupper agerar och organiserar sig för att skapa legitimitet för sina krav. Jag kommer också att undersöka hur staten agerat i förhållande till den utveckling som skett och sker, berättar Lars Elenius. Samerna stärkta Den svenska staten har fått en annan ställning dels i och med medlemskapet i EU, dels på grund av den ökade globaliseringen. ? Frågan om exempelvis vem som har rätt till mark och vatten har fått en annan dignitet under den period, från 1960 till 2000, som jag främst kommer att intressera mig för, konstaterar Elenius. Samernas ställning som urbefolkning har stärkts i Sverige i och med tillkomsten av Sametinget. ? Det har fått följdverkningar för andra etniska minoriteter som kvänerna, en finskspråkig etnisk grupp som finns i Sverige, Norge och Finland. Kvänerna har under de senaste åren blivit allt mer aktiva och gör nu anspråk på att bli betraktade som urbefolkning. Lars Elenius kommer i studien att särskilt studera utvecklingen i Kiruna kommun. ? I Kiruna har konflikter mellan olika etniska grupper varit mest tydliga och det är också intressant att se hur samhället och kommunen har hanterat situationen, framhåller Elenius.