Alla borde ha en prepperlåda i hemmet men steget från tanke till handling kan vara katastrofalt långt.
Vi tar det för givet. Vattnet ska komma när man vrider på kranen och elementen ska vara precis så varma som vi vill att de ska vara. Maten ska vara fryst eller kylskåpskall innan den värms upp på vår induktionshäll eller i varmluftsugnen.
De flesta av oss hoppas och tror att inget kommer att hända och om det händer så kommer någon och hjälper oss.
Men.
Om katastrofen, kriget eller samhällskollapsen realiseras då är det i mångt och mycket upp till oss själva att rida ut stormen. Givetvis kommer myndigheter att göra sitt bästa för att stötta medborgarna men det är inget man kan ta för givet. Det kan dessutom ta tid innan en sådan apparat fungerar fullt ut.
I samma stund som jag skriver detta på folks näsor inser jag att jag inte har många saker hemma som skulle hjälpa mig i händelse av krig eller katastrof. Drar mig till minnes en gång för några år sedan när jag i godan ro satt i soffan och tittade på tv:
En explosion hörs i fjärran, ett blått sken blixtrar från transformatorstationen intill vår lägenhet och allt slocknar.
Vad händer? Försökte ringa till jobbet för att höra vad som pågick men inga signaler går fram. Är det inte Hesa Fredrik som hörs där långt borta? Nej, det är visst bara min väsande ångestandning.
Väntar en halvtimme och inser att jag är avskuren från all information som jag tidigare tagit för given. Vad göra? Kommer på att jag har en gammal transistorradio i garaget och när även batterier hittas får jag veta via P4 vad som har hänt.
Det var varken krig eller en terrorattack. En kran hade kört in i en elledning och släckt halva centrala Luleå.
Strömmen kom ganska snabbt tillbaka men tiden mellan mörker och upplysning var inte rolig. Många tankar snurrade i huvudet och ett prepperfrö såddes i bakhuvudet.
Tror ni att det började gro?
Nej. Nope. Njet.
Allt blev snabbt som förr. Men det ska bli ändring på det. Nu ska jag se till att det nödvändigaste finns i hemmet om det otänkbara inträffar.
Vad behöver man då?
Eftersom jag är en person som gärna, läs alltid, skjuter upp saker, trots att jag vet att det får konsekvenser (prokrastinering kallas det med ett finare ord), så ger jag mig inte på att fylla några plastdunkar med färskvatten som måste bytas ut varje halvår. Jag vet att de kommer att bli stående i flera år och börja stinka gammalt akvarium.
Jag siktar in mig på saker som inte blir gammalt men som ändå är användbara i tider av kris. Hyresgästföreningen tipsar om denna grundläggande lista med saker som är bra att ha som grund i hemmet:
• Första hjälpen-låda.
• Mediciner
• Plåster och bandage
• Kontanter
• Soppåsar
• Toalettpapper
Men det finns utmaningar även i detta relativt enkla upplägg.
Vet jag att det till exempel finns soppåsar undanstoppade i min prepperlåda så kommer jag att ta av dem den dagen som det är slut. Samma med mediciner, kontanter, plåster och toalettpapper. Det enda sättet att lösa detta på är att lägga grejerna längst upp i vindsförrådet bakom annat bråte. Det måste vara betydligt jobbigare att hämta prylarna där än att köpa nytt. Så får det bli.
Min farfar skulle inte ha klarat sig länge i det digitala samhället. Han skulle vara totalt vilse bland ettor och nollor. Knapptelefoner och fjärrkontroller kom han aldrig överens med – en smartphone? Inte en chans.
Under en samhällskollaps däremot, där skulle han vara kung. Han var en händig man. Snickare, jägare och fiskare.
Han skulle trivas, kanske till och med tycka att det var kul. Inte att samhället kollapsar men själva överlevnadsbiten.
Jag och många andra med mig skulle inte det. Jag har ju till och med grava problem med att bara komma på vad som ska lagas till middag till vardags. Trots full frys och en matbutik på krypavstånd.
Jag skulle sakna mina appar och Google som hjälper mig med det mesta i vardagen. Men utan el dör den digitala världen.
Det dröjer bara några timmar innan reservbatteriet till mobilmasterna har tömts. Efter det är mobiltelefonen tämligen värdelös som kommunikationsmedel.
En radio är av största vikt för att inte bli helt avskuren från omvärlden. Kommunikationen är såklart enbart åt ett håll men du får veta livsviktig information och uppdateras om vad som händer. Jag måste omedelbart införskaffa en radio som drivs med hjälp av en dynamo, en vev. Då är man inte beroende av en strömkälla. Det finns varianter som fungerar som ficklampa, powerbank och radio i ett.
Sofia Sandberg, Clas Ohlson, har sålt slut på samtliga modeller av vevradioapparater.
Lätt sagt, svårare gjort då det ska visa sig att jag inte är ensam i dessa tankebanor. Jag beger mig till Clas Ohlson i centrala Luleå för att köpa en radio men hyllan gapar tom.
Butiksanställda Sofia Sandberg berättar att det har varit smått hysteriskt de senaste dagarna.
– I går var det full rulle. Många frågade efter just vevradioapparater. Vi har även sålt mycket vattendunkar, gas, värmeljus, tändare och batterier. Mycket campingutrustning, men kunderna ska inte ut och campa. Sedan har många frågat efter värmeelement, säger hon.
Min jakt efter den första prylen till prepperlådan går alltså vidare. På Kjell och company får inte personalen prata med media. Men de får i alla fall sälja den sista vevradion som de har på lager. Nu är jag på gång!
den första prylen till prepperlådan blev en vevradio. Frågan är om det även blev den sista?
Får tipset om att ladda upp den innan användning, att ladda med veven kan tydligen ta lite tid. Äsch – barnen ska ju ha något att göra när apokalypsen är här.
När jag ändå är på stan går jag in på Naturkompaniet för att se om även de upplever en ökad efterfrågan på prepperrelaterade varor.
–Absolut. Vi säljer mycket frystorkad mat, vattenreningstabletter, varma sovsäckar och böcker kring prepping och överlevnad, säger Jonna Nyman.
Jonna Nyman, Naturkompaniet, konstaterar hög efterfrågan på prepperrelaterade produkter såsom frystorkad mat och vattenreningstabletter.
En portion frystorkad mat kostar dryga hundralappen och har en hållbarhet på cirka fem år. Jag vet inte hur det smakar men kostar gör det om man ska preppa för en hel familj.
Dessa saker är så klart bra att ha men vad gör jag den dagen då varken elen eller vattenförsörjningen fungerar? För oss som bor i lägenhet är det inte bara att slänga in ved i kaminen.
Om det är 30 minusgrader utomhus dröjer det inte länge innan temperaturen inomhus går under nollan. Enligt Energimyndigheten tar det cirka två dygn innan det bara är några plusgrader inomhus om det är -20 grader ute.
Det kan vara bra att ha någon form av värmekälla i bostaden som inte är beroende av el. Något som de flesta av oss redan har är stearin- och värmeljus som kan fungera som en tillfällig lösning. Om elavbrottet blir långvarigt behövs rejälare doningar.
Tittar på en fotogenkamin som klarar att värma upp ett rum. Men nu börjar vi snacka tusenlappar. Ska jag lägga flera tusen på en fotogenkamin som jag förhoppningsvis aldrig kommer att använda? Är det vettigt? Ja, om det är skillnaden mellan liv och död.
Får jag bestämma väljer jag att krisen kommer i juni eller juli. Kan även tänka mig augusti. Hade den kommit i början av januari 2024 med nära på minus 40 grader hade jag idiotförklarat mig själv om jag inte hade köpt den där satans kaminen.
Kommer den aldrig till användning har jag bränt tusenlappar på något onödigt, vilket å andra sidan inte vore första gången.
Om det inte finns vatten så går det inte heller att använda toaletten. Eller det går ju så klart men du blir så att säga inte av med skiten och en redan påfrestande situation blir värre.
Myndigheternas tips är att använda plastpåsar för att göra nummer två och sedan knyta ihop dessa och deponera dem på lämplig plats.
Blir det riktigt illa och flyglarmet går är det viktigt att veta var skyddsrummen i ditt bostadsområde finns. På Myndigheten för samhällsskydd och beredskap finns en karta där samtliga skyddsrum i din kommun är utmärkta. Ta en titt redan nu, internet kanske inte fungerar den dag då informationen behövs.
Allt elände behöver inte handla om krig. Det finns dammar längs hela Lule älv och om någon av dessa brister försvinner inte bara elen utan hela Luleå hamnar under vatten.
Vet du förresten vart du ska ta vägen om någon av dammarna längs Luleälven brister? Det beror på vilket område du bor på. Jag och min familj ska visst hoppa i bilen och köra till Arjeplog.
Det tar cirka 24 timmar för vattnet att nå kusten men det kommer ingen flodvåg utan nivån höjs sakta under 12 timmar. I centrala Luleå kommer vattennivån att höjas cirka sex meter. Min prepperlåda skulle ligga risigt till.
Måtte aldrig någon av dessa scenarion inträffa. Men om de gör det så är jag i alla fall förberedd med min vevradio. Och med min prepperlåda – i teorin.
Jag ska fixa resten i morgon...