I våras när min kyrkokör ställde in repetitionerna bestämde jag mig för att göra något som jag aldrig hade tagit mig för tidigare. Jag satte igång att förodla växter inomhus. Det blev en succé när jag planterade ut allting under sommaren och lyckades driva fram egenodlade tomater, persilja, grönkål, potatis och sallad.
Nu när restriktionerna drogs åt igen funderade jag på vad jag skulle ägna fritiden åt i vinter. Då dök det upp en bild från dottern i Messengerflödet. Hon och hennes pojkvän hade börjat vinterodla inomhus i lägenheten i Umeå.
Jag blev direkt sugen att testa och googlade rätt på en expert. Min första sökträff var Lena Israelsson, tidigare journalist på tidningen Land och författare till boken ”Odla året om”. Det visade sig att hon är född och uppvuxen i Luleå, granne med maken dessutom.
Hon hade sitt första trädgårdsland med rädisor vid sommarstället på Trundön när hon var sex år. Även hemma på Trolleberg på Bergnäset hade hennes familj grönsaksland.
– Jag skötte det fullständigt frivilligt till och med som tonåring, även om jag om jag i övrigt var en väldigt strulig tonåring. Jag hoppas alla har glömt det i Luleå, säger hon och skrattar.
Numera bor hon i lägenhet på Södermalm i Stockholm och har turen att ha en kolonilott bara 200 meter från hemmet. Hon odlar även på balkongen, på gården och i köksfönstret.
Om jag beger mig till en affär för att köpa fröer nu för inomhusodling, vad ska jag köpa då tycker du?
– Först måste du veta vad det här med att odla inomhus på vintern innebär. För det är verkligen något helt annat än att odla på sommaren och det beror på att du har inte ljuset. De flesta vanliga grönsaker är ganska omöjliga så här års, men det man däremot kan få fram är blad som ger fräschör åt maten, berättar hon.
Det allra enklaste är så kallade mikroblad. Dessa kan man odla på ett dubbelt lager kraftigt och fuktigt hushållspapper, gärna i gamla plasttråg, sådana som finns för exempelvis vindruvor och kött med dräneringshål i botten.
– Odlade du smörgåskrasse på dagis? Hela Mellanöstern är tokig i smörgåskrasse. De har stora åkrar med odlingar och använder det i matlagning. Här i Sverige har det blivit förringat, men nu är det dags för smörgåskrassens revansch, slår hon fast.
Det finns andra mikroblad också: broccoliblad, koriander, rädisblad och amarant är några exempel.
– De trivs ganska varmt och gärna i ett fönster om det inte drar för kallt. På ett par veckor kan du klippa av bladen och ha på smörgåsen eller strö över maten.
Det andra man kan odla är småblad.
– Då är det jord som gäller och för dessa krävs växtbelysning om det ska lyckas. Exempel på småblad är ruccola, vintersallad och babyspenat. Mina favoriter är ärtskott och solrosskott. Det är delikatesser som man kan tillaga eller äta råa.
Det tredje man kan testa är groddar av olika slag.
– När jag var ung och pluggade i Umeå groddade vi för glatta livet. Det är synd att man inte gör det längre, för det ger väldigt god mat på ett enkelt sätt.
Man kan köpa speciella groddningsboxar eller groddningstorn, men det går också bra med en glasburk som man täcker med en väv som släpper igenom vatten. Fäst med ett gummiband.
Först blötlägger man dem över natten, sedan häller man bort vattnet och sköljer dem och ställer burken med en tändsticka under så vattnet kan rinna ut eller boxen upp- och ner. Därefter ska de sköljas minst ett par gånger per dygn, annars kan det börja växa bakterier i dem. Instruktioner finns på groddpaketen.
Sagt och gjort. Jag for och handlade och bestämde mig för att slå på stort genom att införskaffa även en växtlampa för 149 kronor i blomsterhandeln. Fröer och jord köpte jag i samma affär och så beställde jag några påsar som jag inte hittade i affären på Internet.
Sedan drog jag fram en bänk, bad maken sätta upp lampan, och satte igång att så hemma i köket: Smörgåskrasse, bladrädisa och grönkålsblad på hushållspapper. Alfagroddar, linsmixgroddar, spenat, mangold, ärtskott, solrosskott och ruccolasallad i jord. Jag använde plastförpackningar men också små plastkrukor som jag hade sparat efter sommarens odlingar. Och sedan la jag alfagroddar och linsmixgroddar i groddbox respektive glasburk.
Jag sparade de fröer som blev över för att kunna fortsätta längre fram i vinter. På maskeringstejp skrev jag vad jag hade sått och tejpade på krukorna och trågen.
Växtbelysningen i köket lyser nu i kapp med adventsstjärnan. Jag vattnar försiktigt i krukor och tråg och sköljer mina groddar två gånger om dagen. Hur det går ska ni få veta i ett uppföljande reportage.
Fortsättning följer!