Erik Fors, frivårdsinspektör och Maria Vikström, programledare.
Efter att tidigare huserat i Rättscentrum gick flyttlasset för några veckor sedan till helt nybyggda lokaler på Sundsbacken på Östermalm. Fågelvägen några stenkast – i andra mått mätt en milsvid skillnad.
Kuriren samt övrig media som var på plats bjöds på en rundvandring med Erik Fors, frivårdsinspektör och Maria Vikström, programledare som guider.
Det är inte bara att kliva rätt in till frivården. Det är låsta dörrar hela vägen och för att bli insläppt måste besökaren först ringa på en porttelefon.
– Det är uppbyggt i ett slags slussystem och klienterna ska aldrig behöva möta varandra, säger Erik Fors.
En trappa upp väntar nästa porttelefon, där klienten återigen måste presentera sig. Väl insläppt sitter en person bakom en glasvägg och tar emot.
– Här görs en första besiktning för att se om klienten är i skick och har en bokad tid.
Vid klartecken släpps klienten in i ytterligare ett rum där hen får ett kort till ett skåp för tillhörigheter. Några ytterkläder är inte tillåtna av säkerhetsskäl.
När klienten blippar kortet mot läsaren öppnas en lucka och på andra sidan väggen finns en annan lucka där klienten hämtar ut sina tillhörigheter efter besöket.
Här får klienterna hämta ut sina tillhörigheter innan de lämnar lokalerna. Maria Vikström programledare frivården Luleå
Nästa låsta dörr leder vidare till väntrummet. Här finns det även en toalett som har en lite annorlunda belysning. Det är mer diskokänsla än toalettdito. Ett skarpt blått ljus med en speciell funktion.
– Det är för att man inte ska kunna injicera droger, förklarar Maria Vikström.
Det blå ljuset gör att inga vener syns.
Frivården arbetar med olika klienter men för dem som är villkorligt frigivna är det handläggarsamtal som är grunden.
– De kommer hit olika ofta för att träffa sin handläggare, säger Erik Fors.
Pressekreterare Monica Bergström lämnar över ett fiktivt urinprov.
Bakom nästa dörr finns besöksavdelningen som har flertalet olika rum. Ett av rummen är en provtagningstoalett där vissa får lämna urinprov för att kontrollera om de har tagit droger.
– Vi har snabbtest som visar om de har tagit någonting, säger Erik Fors.
Fotboja, frivården Luleå
I ett av rummet visar frivårdsinspektörerna Rebecca Nilsson och Mattias Ström hur de elektroniska fotbojorna fungerar.
– Den sätts på hemma hos klienten, där även en hemenhet installeras, berättar Rebecca Nilsson.
Enheten håller koll på om personen som har på sig fotbojan är i hemmet eller inte.
Det är alltid två personer från frivården på plats när klienten ska förses med fotboja.
Mattias Ström och Rebecca Nilsson, frivårdsinspektörer.
Mattias Ström och Rebecca Nilsson, frivårdsinspektörer.
– Det är lite speciellt. Det är ju ett fängelsestraff som de ska avtjäna, säger Mattias Ström.
Bojan går att klippa av men görs det går det ett larm direkt till kriminalvården.
Kurirens utsände får testa att bojas. Det känns ungefär som att ha ett armbandsur på vristen, inte värre än så men det är inte själva bojan som är straffet, utan begränsningarna i vardagen.
– Tanken är att man ska leva sitt liv som vanligt med arbete och så men all övrig tid är det att sitta hemma. Husarrest helt enkelt, säger Mattias Ström.
– Man får inte ens rasta sin hund, säger Rebecca Nilsson.
I dag är det cirka 15 personer i Norrbotten som avtjänar sitt straff med fotboja. Men i framtiden kommer det förmodligen att bli fler.
Sedan 1998 har personer som dömts till kortare fängelsestraff kunnat avtjäna tiden med fotboja.
– Nu pratar man om att utöka så att även de som döms till längre straff ska kunna få fotboja, säger Annika Jonsson, kriminalvårdschef.
Även de som i dag har längre straff slussas ut med fotboja och kan verkställa sista delen av straffet i hemmet.
– Man kan ansöka efter en viss tid och sedan gör frivården en riskbedömning.
I och med en ny lag som kom 2021 kan ungdomar mellan 15 och 21 år dömas till övervakning. Den dömde är då förbjuden att vistas utanför bostaden under kvällar och nätter på helger. Den övervakningen sker med hjälp av fotboja.
Det finns även GPS-fotbojor som gör att frivården kan se exakt var en klient befinner sig. Det går även att bestämma specifika zoner där klienten får vara men även zoner där personen inte får befinna sig, till exempel om kontaktförbud råder.
Janne Wallin, regionchef och Annica Jonsson, kriminalvårdschef, invigde på tisdagen frivårdens nya lokaler i Luleå.
Strax efter klockan 10.00 på tisdagen klippte kriminalvårdschefen Annika Jonsson bandet och frivårdens nya lokaler var invigda.
– Det känns väldigt trevligt att vi får lokaler som är anpassade till den verksamhet som vi bedriver, sade hon i sitt invigningstal.
Hon konstaterar att behovet av anpassade lokaler har ökat på senare år.
Annica Jonsson, kriminalvårdschef,
– Frivården har utvecklats oerhört mycket sedan 2016. Ny lagstiftning har förändrad organisationen och vi har fått fler roller att hantera.
Det ställer även andra krav på lokalerna med bland annat ökad säkerhet.
– I de gamla lokalerna hade vi inte de ytor som vi behövde och dessutom inte den säkerhet som krävs i dag.
De senaste åren har personalstyrkan i princip dubblerats till dagens 50 anställda, varav några arbetar på filialen i Gällivare.
En av dem är programledaren Maria Vikström som jobbar med behandlingsprogram för klienterna.
– Det är fantastiskt att vi äntligen har fått komma till nya, ändamålsenliga lokaler som gör att vi kan träffa fler klienter, säger hon.
Även klienterna uppskattar det nya.
– Ja, jag har fått kommentarer om att de känner sig trygga när de kommer till oss, säger hon.