Kunskap om kommunal skola

Konkurrens och valfrihet inom skolans värld tvingar elever att fatta beslut. För att göra rätt val så krävs kunskap. Detta är grundtanken med Luleå kommuns nya kunskapskampanj, som presenterades under en presskonferens på onsdagen.
- Vi är beredda på att möta konkurrensen, säger Sture Bryggman.
Kampanjen kommer att starta med att ett informationsbroschyr skickas ut till varje hushåll i Luleå, med fokus på att den kommunala skolan är ett bra alternativ till friskolorna. Sture Bryggman förklarar också att den kommunala skolan haft brister när det gäller information och presentation.
- Vi måste vara självkritiska. Vi har tidigare inte informerat tillräckligt mycket om den goda verksamhet vi faktiskt har.

Viktigast med en bra skola
För elever och föräldrar är det viktigaste att skolan är bra, inte att det är just en friskola. Detta visar en utredning där kommuner med lång erfarenhet av friskolor har undersökts. Siffror visar också att det inte finns någon kommun i landet där mer än 25 procent av grundskoleeleverna valt friskolor.
- Många tror att alla ska välja friskolor när sådana startar i kommunen, men så är det inte, säger Sture Bryggman.
Elisabeth Salmgren, 19 år, går sista året på gymnasiet och är ordförande för samhällsvetenskapsprogrammets elevråd. Hon menar att det är viktigt att förstå att den kommunala skolan är värd att satsa på.
- Den kommunala skolan måste bli bättre på att visa konkurrens, och visa vad vi är bra på.
Även Carina Hallqvist, områdeschef för Hertsön och Örnäset, betonar vikten av att visa vad den kommunala skolan är bra på. Som exempel tar hon upp lärarnas betydelse.
- Vi är oerhört stolta över att ha så bra behörighet av lärare.
Siffror ifrån Skolverkets sammanställning från det gångna läsåret visar att Luleås grundskolor har 70 procent behöriga lärare, jämfört med rikssnittet som ligger på 51 procent. Motsvarande siffror för gymnasiet visar på 86 procent i Luleå, och 79 procent i hela riket.
Elisabeth Salmgren berättar att de inom gymnasieskolan även har diskuterat andra förslag för att lyfta fram Luleås kommunala skolor.
- En idé är att nischa vissa delar av gymnasieskolan. Luleå kunde nischa in sig på idrott, i Piteå kunde man satsa på den estetiska verksamheten, och i Boden på sina internationella kontakter. Jag tror det handlar om att vara så attraktiva som möjligt då eleverna blir tvungna att välja.
Cheman Mohammadi och Izabelle Niemi är båda tolv år gamla och går i årskurs sex på Ängskolan. Inför hösten så blir de tvungna att byta skola, och valet står mellan den kommunala och den fristående skolan.
- Nu när vi ska börja sjuan så är det många som pratar om att börja på friskola i stället för på Hertsöskolan, att det skulle vara bättre, säger Izabelle Niemi.
Tjejerna lockas av friskolan Norrskenet, som är inriktat på hälsa och idrott, eftersom de båda spelar fotboll och basket.
De tar även upp tryggheten som en bidragande faktor, och nämner att Hertsöskolan verkar vara lite stökig och orolig.
- Som ny elev behöver man mer trygghet. Om man inte är trygg så gör man inte lika bra ifrån sig i skolan, menar Cheman Mohammadi.