I Luleå finns det tre boenden för ensamkommande barn. På första anhalten, asylboendet på Bergviken, finns det 10 platser och de två PUT-boendena (för dem som fått permanent uppehållstillstånd) på Bergnäset och Björkskatan rymmer 15 platser vardera.
Magnus Johansson är chef för verksamheten i Luleå och när Kuriren träffar honom har han också med sig Cecilia J Granberg, enhetschef för PUT-boendet på Björkskatan.
– Det är oerhört tragiskt det som hänt men en olycka som det här skulle kunna inträffa in vilken verksamhet som helst, till exempel på en förskola eller en skola, där det finns människor, säger Granberg.
Bråk förekommer
I Luleå har verksamheten för de ensamkommande barnen funnits sedan 2007. Under dessa sex år har sammanlagt 114 barn fått hjälp att bygga en framtid.
Något allvarligare incidenter har inte inträffat inom integrationsverksamheten i Luleå kommun under dessa år men visst har bråk förekommit.
– Ingen har dött men vi har haft flera slagsmål genom årens lopp. Konstigt vore det väl annars, säger Johansson.
Enligt Granberg är det sällan barnens religiösa bakgrund eller kulturella olikheter som leder till konflikter utan snarare vardagshändelser.
– Om det blir bråk går personalen in direkt och skiljer dem åt och sedan skapar man dialog, säger hon.
Intensivt samarbete
Några befogenheter att låsa in någon eller att ta till andra tvångsåtgärder har personalen på boendena inte. Skulle en konflikt bli allvarlig kan man flytta på någon av de som bråkar och i värsta fall får man kalla in polisen.
Samarbetet mellan länets kommuner är intensivt när det gäller de ensamkommande barnen.
– Vi har ett nätverk och vi ordnar träffar där vi utbyter erfarenheter. Det är onödigt att 14 kommuner ska uppfinna hjulet själva, säger Johansson och tillägger att man säkert kommer att dra lärdom av händelsen i Korpilombolo.
Två gånger varje år får boendena besök av IVO, inspektionen för vård och omsorg. Den ena gången sker besöket oannonserat.