Lägg ner Luleåkalaset. Det är mitt hjärtas mening. Det finns inget som är unikt med den här stadsfesten längre. Luleå skulle kunna göra så mycket mer, så mycket bättre. Om vi bara släppte tanken att allt folk vill göra på stadsfestivaler är att supa.
Det kostar 580 kronor för en vuxen och 380 kronor för en ungdom att förköpa helgpass till Luleåkalaset. Den som vill besöka festivalområdet spontant får punga ut med 540 eller 340 kronor vid ingången. För en enda kväll.
Det är oförsvarligt dyrt. Åtminstone för en stadsfestival som följer det allra mest urvattnade konceptet: öltält, langos, tivoli och stora utomhusscener. När det gäller artisterna kan Luleåkalaset i och för sig sägas vara unikt. Få andra stadsfestivaler lyckas boka lika många akter som är så urtida att de numera uppträder som coverband på sig själva.
Folk vill festa, folk vill ha kul. Folk vill lyssna på musik utomhus i natten och samlas många samtidigt på en liten yta när det är sommar.
Det är inget fel med det. Jag vill det också. Men jag vill kunna vara stolt över min stad när jag besöker stadsfesten. Jag vill känna att jag gör något bättre än ger mig in i en inhägnad, stökig och skräpig stadskärna där fyllan ligger så tung att den kväver alla andra upplevelser. Inte minst de musikaliska.
Besökssiffrorna visar att jag är långt ifrån ensam om att tycka så. Den preliminära statistiken säger att Luleåkalaset tappade minst 3.000 besökare bara i år - och nu är nere på mellan 25.000 och 26.000 betalande.
Förra helgen gick Piteå dansar & ler ett likartat fattigt öde till mötes, när de minskade från 23.000 till 20.000 besökare.
Det är 20 år sedan Vattenfestivalen i Stockholm hade sin storhetstid och startade trenden av stadsfester i svenska mindre städer. Nu har folk ledsnat på att degraderas till öltältsbesökare. Vi vill något mer, vi kräver en annan sorts upplevelse, om vi ska ställa upp på att betala inträde till vår egen stad. Jag vill att Luleå ska ha en stadsfest. Men av en helt annan sort än Luleåkalaset. Det är dags att skapa en festival som ser kraften hos lokala krögare och musiker. En festival som tar möjligheten att skapa något unikt. En fest som doftar Luleå.
Luleå har en stark musikscen som vi har all anledning att vara stolta över. Här finns allt från bluesfantaster, popsnören och soulgudinnor till några av Sveriges främsta indieikoner. Naturligtvis ska de stå på scenen på stadsfesten, tillsammans med nationella och internationella artister.
De lokala musikaliska eldsjälarna borde även få vara med och påverka själva bokningarna till Luleås stadsfest. De vet vad som rör sig i musiklivet, de skulle tillsammans kunna skapa en oslagbar musikalisk bredd i festivalprogrammet. Bluestältet, i regi av föreningen Svartöns Blues, är redan i dag ett av de få genuina inslagen på Luleåkalaset. Tillsammans med Klubbtältet som i år arrangerades av Kafelino.
När Luleåkalaset läggs ner för att föda något annat måste lokala krögare få ta en helt annan plats än i dag. I stället för opersonliga öltält och langosförsäljare, som bryts av med en och annan souvasleverantör, borde stadens krögare få flytta rakt ut på gatan när det är stadsfest.
Drömmen vore tillfälliga uteserveringar som serverade lokal mat och dryck i festivaltappning. De Luleårestauranger som inte ligger inom festivalområdet kunde erbjudas att servera i tält.
Så skulle Luleås nya stadsfest bli ett arrangemang som erbjöd Luleå, både musikaliskt och kulinariskt.
Festivaltrenden går åt två håll. Antingen jättelika arrangemang med en enda stor internationell artist eller små renodlade musikfestivaler. Det är möjligt att den sorts upphottade stadsfestival som jag längtar efter bara kan gå runt med ett större stöd än i dag från det offentliga. I sådana fall borde politikerna överväga det.
En stadsfestival som kändes genuin skulle kunna vitalisera Luleås nöjesliv och vara en viktig del av stadens marknadsföring.
En sak är säker: De medelmåttiga stadsfestivalerna är snart ett minne blott. Publiken sviker och artisterna står oinspirerade på scenerna. Det finns ingen anledning för en ambitiös stad som Luleå att driva vidare ett Luleåkalas som kunde arrangeras i viken svensk småstad som helst. Det blir snarare pinsamt. Vill vi inte mer än så här? Har vi inte högre tankar om nöjes-livet i vår stad?
Låt Luleåkalaset somna in och gör något bra i stället. Något fint och festligt som inte luktar gammal fylla.