Servicen på Savoy var bra vid vårt besök. Vi fick en utförlig beskrivning av maten och väntetiden var acceptabel.
Det är med synnerligen raska steg som Krogkollen, efter ett hungrigt pandemiuppehåll, dansar in på Luleås kanske mest hårdsatsande hotell. I somras invigdes Savoys nya restaurang vilket betyder bort med nattklubbsfeelingen och mer fokus på restaurangverksamheten. Nu är det slutdansat. Lika bra det, tycker vi.
Hotellrestaurangens luncher har bra schvung och köket gasar på från morgon till kväll, vardag som helg. Savoy satsar stort och ambitiöst, den saken är klar.
Vi får ingen drömstart när vi måste köa till baren för att tilldelas vårt bord i den relativt glest besatta restaurangen. Att det är glest är inte så konstigt en vardag i början av veckan men fördelen med en hotellrestaurang är att det alltid händer något. Det är liksom aldrig helt tomt, alltid är det nån hotellgäst som släntrar ner och så är det just denna dag också.
Vi gillar den nya inredningen på Savoy. Den snurrbara mittendelen på de runda borden gör det lätt att dela på rätter, något som Savoy själva uppmanar till.
I euforin att Krogkollen är ute på turné igen efter pandemiuppehåll och med ambitionen att magar, smaklökar och företagets kontokort ska ställas inför en omfattande prövning tar vi oss an Savoys utbud.
Vi fetar på.
Savoys meny är gjord för att delas, enligt deras egna rekommendationer, och här ska minsann delas. Lämpligt nog får vi ett runt bord med en passande snurrbräda i mitten som passar utmärkt för uppdraget.
Servitören meddelar att menyn är lite spretig och erbjuder sin hjälp föredömligt.
Ja, menyn är faktiskt så spretig att till och med inredning finns prissatt. Det kanske är en lysande idé men vi finner dock en bordslampa för 2 000 kronor något svårtuggad och förmodligen även svårsmält för vår ekonomiavdelning. Men lite roligt ändå. Det greppet har vi inte sett förut.
På Savoy går det att beställa mindre rätter, huvudrätter, efterrätter samt från en ganska omfattande barmeny. Det kan vara ett litet pusslande att få ihop en bra middag men överlag gillar vi konceptet.
Den spretiga menyn består av smårätter, huvudrätter, efterrätter och möjlighet att beställa från barmenyn. Vi beställer från samtliga, och inte lite, och undrar hur köket och servitören ska få ihop det men vi utlovas en passande inslussning av rätter under kvällens gång. Som ska visa sig bli ganska lång.
Vi gör det enkelt för oss och tar in rubbet från smårättsmenyn. Kämpa kortet!
Anka, oxsvansdumplings, getost med rödbetssorbet, fish on chips, makrill & gurka, gnocci. Från barmenyn tar vi in råbiff 2.0, friterade cornichons och en vegetarisk mac´n´cheese. Överlag har Savoy många alternativ för vegetarianen eller för den som även äter fisk. Bra! Vi hade tänkt ta in en burgare också men brödet är slut så det måste vi släppa.
Savoys kök jobbar mycket med presentationer och blommor är ett vanligt inslag. Här på en av kvällens bästa rätter, Fish on chips, en fräsch och smakrik lax på tapiokachips.
Små friterade gurkor av picklad variant, cornichons, som serverades med en god pepparrotsemulsion var ett perfekt snack till en öl.
Men nio rätter! Nå, nu är det inte så farligt som det låter, det är trots allt ganska små rätter till stora ätare och oroa er inte, vi har kvar plats till huvudrätterna och avslutningen. Vi gillar speciellt fish on chips där lax serveras på ett chips av tapioka. En fräsch smakbomb som när den kommer in är, precis som Krogkollen, oerhört snygg.
Faktum är att Savoys kök lägger ner väldigt mycket kraft på att presentera maten vackert. Det är flera wow-moment när maten kommer in. Det är nå jävulskt snyggt och överraskande – inte minst den lättrökta råbiffen.
Den kommer till bordet i en rysk docka och när servitören lyfter locket av dockan väller rökångorna ut och råbiffen läggs över i en annan skål tillsammans med andra ingredienser som granskottsolja, marinerad shiitakesvamp, syltad rödkål och rökt senap. För råbiffspuritanen är det kanske inte valet av råbiff men vi tycker den är god, om än inte lika imponerande som själva presentationen.
För den som gillar fisk kan makrill & gurka vara ett bra val av smårätt. Makrillen smakar ordentligt med firre och tillbehören är goda.
Ofta snyggt men ibland känns det som att Savoy borde fokusera mer på smak än utseendet på maten.
Cornichons, små picklade gurkor som friterats i ölsmet, är en av kvällens höjdare. Vi dippar mer än gärna de små rackarna i den medföljande pepparrotsemulsionen. Perfekt barmat och vi kommer säkerligen återvända och frossa smågurka och öl i framtiden.
En annan favorit av de mindre rätterna är den pankofriterade getosten. Med risk för upprepning: återigen väldigt snygg och den är riktigt god med den överraskande rödbetssorbeten.
Med facit i hand hade vi kunnat avvara det ganska dyra ankbröstet och gnoccin som inte sticker ut smakmässigt. Bättre tryck är det i makrillen som smakar fisk så det fjällar sig i ryggslutet och oxsvansdumplingsen med en len och krämig västerbottensostsåssmak får högt betyg av två av Krogkollens medlemmar varav den ena är vår kock.
På huvudrättsmenyn lockar de koreanska smårätterna, därför blir vi besvikna när de inte motsvarar våra förväntningar. För sött och för lite. Bättre är kvällens grill som för dagen är en stadig bit ryggbiff som serveras med pommes, svartpepparemulsion och rödvinssås.
På Savoy går det att beställa kvällens grill och vid Krogkollens kväll var det en klassisk ryggbiff med bra köttsmak tillsammans med pommes, rödvinssås och en svartpepparemulsion. Grillen stack ut som en mer "vanlig" rätt på menyn som annars har många ovanliga inslag.
Bortsett från den spöklika färgen på svartpepparemulsionen är detta den "normalaste" rätt vi provar under kvällen. Kött å pommes, och vi finner den god med en bra och djup smak på köttet som stekts hyfsat nära medium.
Drycken då? Jodå, visst finns det att välja på. Vi noterar särskilt drinklistan som, precis som menyn, inte tar den enklaste vägen. Den ser spännande ut och vi kommer absolut testa vid tillfälle men i dag är maten i fokus och nu blir det banne mig efterrätt till våra hittills...host, host...elva rätter.
Vi dras till gelatoplankan, särskilt som det uttryckligen står i menyn att smakerna ofta är märkliga (!), men tyvärr går det inte att beställa denna kväll.
Pizz-ookien, en nybakad kakdeg i gjutjärnspanna, kom in med höga förväntningar men Krogkollen fick inte ihop smakkombinationerna.
Till efterrätt plockade Krogkollen in tre rätter där pumpapannacottan var den främsta.
Vi får nöja oss med en pumpapannacotta och ögonmagneten pizz-ookie. En nybakad kakdeg i gjutjärnspanna med vit chokladgelato, kolasås och skogsbärskompott. Den serveras med en varm chokladbomb med marshmallows. Det låter fantastiskt och ser verkligen spännande ut när den kommer in.
Servitören häller mjölk i glaset där chokladbomben ligger och den smälter ganska snart och kvar i glaset blir en blaskig lös chokladdryck med några saggiga marshmallows simmandes. Vad ska vi hitta på med den? Dränka in kakdegen? Känns bara märkligt. Nja, inte vår favorit för kvällen. Pumpapannacottan är bättre, likaså två smakrika sorbetkulor, men överlag blir efterrätterna inte det bestående minnet vi bär med oss från denna sittning. Riktigt gott kaffe avrundar dock en spännande avbetning av menyn.
Vi gillar ambitionen att sticka ut med snygga uppläggningar och det finns verkligen ett par höjdare på menyn men vi tror också att Savoys kök hade tjänat på att skala av en del knasigheter och fokusera på smaken i stället för utseendet i vissa fall.
Oavsett ser vi fram emot att följa Savoys utveckling framöver.
Krogkollen