Robert Svartholm är imponerad över de många ST-läkare, läkare som specialistutbildar sig, som finns i Norrbotten. Det handlar om 183 personer. Men där stannar hans positiva syn.
- Det är väl bra att vi har många ST-läkare men vi måste också se till att de stannar kvar i länet när de är färdigutbildade. Så är det inte i dag. Dessutom är landstinget dåligt på att ta hand om AT-läkare, de erbjuds inte fasta jobb utan bara vikariat.
Slåss om läkarna
Svartholm talar om den konkurrens som landstinget är utsatt för: bristen på läkare är stor utanför storstadsområdena. Därför slåss landstinget med andra landsting om att få läkare. Till det kommer länets geografiska läge.
- För tyska och polska läkare är det bättre att bo söderut: de når snabbt och billigt släktingar i sina hemländer. Dessutom är det närmare till fortbildning och forskning. Därför måste landstinget bli mer fantasifullt för att locka hit läkare och att få dem att stanna.
Högre lön
I det sammanhanget talar han om lönen som en viktig faktor: läkare i Norrbotten får högre lön om de tar ett arbete söderut.
- Det handlar inte bara om att ha konkurrenskraftiga löner - vi måste också kunna erbjuda bra arbetsförhållanden. Som inflytande över arbetet.
För lite inflytande
Enligt Svartholm har inte landstinget det bästa ryktet i läkarkretsar: arbetsmiljön är ofta dålig. Och bristen på läkare gör att många måste arbeta mycket övertid och ta flera jourer. Dessutom klagar många på att de har litet inflytande över sitt arbete.
Gemensamma lösningar
Landstingets personalchef Ingrid Stridfeldt tycker att läkarföreningen har en felaktig syn när det gäller landstingets försök att rekrytera läkare.
- Jag tycker att vi tar hand om både AT- och ST-läkare. Och vi arbetar kontinuerligt för att se till att läkarna stannar kvar i länet. Och vi gör det bland annat med bra löner, bland de högsta i landet. Dessutom har vi ökat insatserna så att fler läkare kan forska.