Kräver säkra larm
Björn Björk, IT-strateg på Sveriges kommuner och landsting är mycket upprörd. Han kräver en lagändring så att IP-telefonibolagen blir skyldiga att informera kommunen och äldre om att trygghetslarmet riskerar att slås ut när de har en telefon som kopplas upp via internet. - Det är en samhällsrättighet att trygghetslarmet fungerar, säger han.
Han kunde själv höra hur trygghetslarmet tjöt i lägenheten, men ingen kom för att hjälpa honom. Det visade sig att ropet på hjälp aldrig nådde larmcentralen. Trygghetslarmet fungerade inte.
Avtal med Bredbandsbolaget
Karl-Erik Winsa hade fått ett trygghetslarm installerat i sin bostad efter en prövning av kommunen.
Hans larmsystem var uppkopplat på IP-telefoni som går via bredband. Det var i maj som de boende i hans bostadsrättsförening Nejlikan fick möjligheten att koppla upp telefonen och internet via Bredbandsbolaget. Var och en skulle spara omkring 4.000 per år. HSB hade nämligen slutit ett avtal med Bredbandsbolaget.
- Då sade man från Bredbandsbolaget att trygghetslarmen skulle fungera, om det inte gör det berör det här ju många boende hos HSB i Luleå, uppger nu Sven Wanhaniemi, ordförande i bostadsrättsföreningen Nejlikan.
Till Kuriren har larmcentralen i Luleå gått ut med att trygghetslarmet inte alltid fungerar om den boende har telefon via bredband. I så fall innebär det att Karl-Erik Winsa var chanslös när han försökte larma om hjälp.
- Ja, jag är upprörd. IP-telefoni och datakommunikation är inget man leker med hur som helst. IP-telefonibolag lockar med att det är billigare att köpa telefoni via dem, än via det fasta telefonnätet, men det beror på att produkten är av sämre kvalitet. Den äldre kunden befinner sig i ett kunskapsunderläge gentemot kommersiella intressen, säger Björn Björk.
- Vi känner till att det har varit incidenter men inte att någon kanske har avlidit på grund av detta, fortsätter han.
Kunde berätta vad som hänt
Det dröjde nio timmar innan någon hjälpte Karl-Erik Winsa. På sjukhuset konstaterade läkare att Karl-Erik Winsa drabbats av en hjärninfarkt.
En tid efter insjuknandet hade han talförmågan kvar och kunde redogöra för det han varit med om. En månad senare avled han.
- Vi har lämnat ett yttrande till statliga Post- och Telestyrelsen där vi anser att det måste bli en lagstiftning som innebär att IP-telefonbolagen är skyldiga att meddela såväl kommunen som den äldre om hur IP-telefoni påverkar trygghetslarm. Nu går IP-telefonibolagen bakom kommunens rygg. Kommunen vet inte om att försäljare gör upp om affären med den äldre. Om trygghetslarmet inte fungerar kan inte kommunen fullgöra sin skyldighet som myndighet när det gäller trygghet och omsorg om äldre. Det är en samhällsrättighet att trygghetslarmet fungerar. Även inom EU överväger man en lagstiftning om det här, säger Björn Björk.
Fungerar inte vid elavbrott
Han menar att det finns fler risker med IP-telefoni för äldre.
- Om det blir strömavbrott fungerar inte telefonen eftersom den får el från samma källa som bostaden, till skillnad från en vanlig telefon som får el från egen telefonstation. Hos vissa IP-bolag går det aldrig att ringa nödnumret 112. Sedan kan det också vara svårare att positionsbestämma varifrån samtalet kommer, säger Björn Björk.
Han påpekar att ett trygghetslarm är något som prövas efter behov av en myndighet, innan det installeras hos en person.
- Ett trygghetslarm är inte något man köper på ICA, säger han.
Så jobbar vi med nyheter