Kraftsamling för fortsatt EU-stöd

Norra Sverige ingår för närvarande i mål 1-området när det gäller EU:s stöd (strukturfonder). Det innebär cirka sju miljarder kronor under sex år till olika projekt inom området. Men från efter 2006 är det slut, då vidtar en ny bidragsperiod i EU.  ? Och då är situationen en annan. Vi har tio nya medlemsländer i EU, säger Bengt Westman som är rapportör för Europaforum Norra Sverige.  ? Det handlar om vår framtid. Vi måste lyckas lyfta fram vår speciella situation, säger Wilhelm Haara (c), även han rapportör. Gör gemensam sak Arbetet med att utforma riktlinjerna för hur stödet ska fördelas i den kommande perioden är i full fart inom EU. Därför förlägger Europaforum Norra Sverige sitt sjätte möte i Bryssel 11 juni. Cirka 120 politiker och byråkrater från de fyra nordligaste länen åker ned för att föra norra Sveriges talan. Man gör även gemensam sak med finska Lapland och norra Österbotten och samlar en rad EU-potentater från hela Europa till ett seminarium om utveckling i glesbygd den 10 juni. Syftet är helt enkelt att se till att EU:s nordligaste och mest glest befolkade hörn inte glöms bort när de nya stödmiljarderna börjar rulla från 2007 och framåt.  ? Målet är att det ska snäppet bättre eller åtminstone lika mycket, säger Westman. Argumenten är enkla. Nordligaste Sverige och Finland är så glest befolkade, har så bistert klimat och ligger så långt borta att enbart detta kvalificerar regionen för ständigt EU-stöd. Permanenta hinder ska ge permanent stöd.  ? Dessa hinder är det jättesvårt att göra något åt. Men det är viktigt att vi får medel att neutralisera de handikapp vi har och utjämnar förhållandena så långt det går, säger Westman. Det sägs inte rakt ut men det går att spåra en kritik mot hur Sveriges regering har utformat det nuvarande mål 1-stödet. Detta går som bekant till mjuka projekt (kompetenshöjning) medan frånvaron av konkreta infrastrukturella satsningar är närmast total.  ? Stödet har fungerat jättebra men nog skulle vi även behöva en del investeringspengar för att få igång vissa processer, uttrycker Bengt Westman. Skulle till exempel EU klassa förbindelserna mellan norra och södra Sverige som en transportkorridor (baskorridor) skulle det genast resultera i investeringsstöd för exempelvis järnvägssatsningar som Norrbothniabanan. Vill tala för sin sak Men det har Sveriges regering hittills varit ointresserad av även om tongångarna börjat svänga.  ? Det skulle vara en utomordentlig vinst för oss om vi fick järnvägsförbindelse med norra Finland och Kolahalvön. Inte bara för oss utan för hela regionen inklusive Ryssland, säger Haara. Han tänker både på frakter av Nordkalottens rikedomar söderut och av mänskligt gods i form av turister norrut.  ? Men det fanns inte den förståelsen i Stockholm, säger Westman. Detta är de främsta skälen till att man nu åker direkt till Bryssel för att tala för sin sak. Det finns inte längre någon anledning att gå via Stockholm där för övrigt stödet för aktionen är svag.  ? Vi har överlåtit åt andra att föra vår talan. Men vi måste sluta med det och själva prata för vår sak, säger Westman. Vad resan ger för utbyte vet vi någon gång nästa år ? då tar ministermötet beslut om villkoren för den kommande strukturstödsperioden.

Kraftsamling för fortsatt EU-stöd

Lappland åker till Bryssel.I nästa vecka kraftsamlar Norrland och norra Finland i Bryssel. Syftet är att påverka beslutsfattarna där att fortsätta ge EU:s utpost i norr fortsatt stort stöd.? Vi får inte längre överlåta åt andra att föra vår talan, säger Bengt Westman (s).

Lappland åker till Bryssel.
I nästa vecka kraftsamlar Norrland och norra Finland i Bryssel. Syftet är att påverka beslutsfattarna där att fortsätta ge EU:s utpost i norr fortsatt stort stöd.
? Vi får inte längre överlåta åt andra att föra vår talan, säger Bengt Westman (s).