Korven är en riktig kioskvältare

Mitt på Storgatan i Luleå står en röd fyrkantig liten vagn, en korvkiosk. Här går det att köpa klassisk kokt varmkorv, inget annat, för tolv kronor i varma bröd med tillbehör. Korvkiosken körs hit varje vinter. Den har öppet alla dagar, förutom måndagar och söndagar, och från ungefär 10.00 till omkring 17.00, lite längre eller lite kortare beroende på vem som står i kiosken. Det får var och en avgöra själv. Om det är minus 20 grader, eller minus 15 med blåst är den alltid stängd.  ? Dels blir det så kallt här inne i vagnen när det blåser, dels är det ingen som tar sig tid att stanna i kylan och börja gräva i plånboken. Då värmer sig folk hellre inomhus på varuhuset Smedjan, säger Ove. Tidningspapper Han sticker ut sitt mustachprydda ansikte genom korvkioskluckan, hejar och vinkar åt folk som går förbi. Korvvagnen har rödrutiga gardiner i fönstret. Bakom luckan finns bara det nödvändigaste, en stol, tvättfat och tvål, en radioapparat, en vattenkokare, korv, tillbehör, festis och några varma extraplagg. På golvet i korvvagnen har Ove och de andra lagt ut tidningspapper som isolering mot kylan som kryper upp genom den tunna vagnen. En elsladd försörjer vagnen med el.  ? Kom in, kom in, min man är på sjön ! Kom in, kom in min fru är på kurs! hälsar oss Ove glatt när han öppnar den lilla dörren på baksidan in till kiosken, som är gjord för en. Håret har Ove uppsatt i en svans i nacken. Han kavlar upp skjortärmarna. Korvkiosken som drivs av föreningen Kryckan, visar sig vara omskriven i ett svenskt magasin som Ove plockar fram inne i kiosken. Betald hyra  ? Här i den här mattidningen finns Kryckan med, bland Sveriges 50 bästa korvkiosker. Det är ju ingen vetenskaplig tests som gjorts, men det är ju trevligt, väldigt trevligt, tycker Ove om artikeln. På korvkiosken finns en stor skylt med texten. ?Gemenskap ger styrka?. Föreningen Kryckan som driver korvkiosken bildades 1987 av före detta alkoholister och deras familjer.  ? Det skulle finnas före detta alkoholister i föreningen, så då ställde jag upp, förklarar Ove milt, men skämtsamt. Hans väg dit han är i dag har inte varit spikrak, och han förklarar.  ? Jo, jag kommer ihåg när jag bestämde mig. Men man tar sig ofta ett återfall, och det återfallet är så jäkla planerat. Som när man har hållit på med båten. Man har tänkt att vad skönt det skulle smaka att ta en bärs. Man idealiserar hur det skulle vara. Visst är det skönt första dagen. Men inte skjätte dagen. Ju bättre man mår, ju närmare är återfallet. Det är ju aldrig längre bort än så här, säger han och sträcker ut handen åt sidan. Föreningen Kryckan har en lokal som kommunen betalar hyra för. I övrigt har föreningen inga bidrag utan går runt på försäljningen i korvkiosken. En helg per år görs en gemensam utflykt.  ? Vi vill inte ha bidrag, då blir man lätt lite ineffektiv. Nu kan vi stå på egna ben, säger han om Kryckan. Ångest För honom är Kryckan viktig.  ? Otroligt viktig. Det gäller att inte glömma bort att man är alkoholist. Visst är man less ibland att predika om det, men då tar man bara lite ledigt. Men viktigast är familjen, barnen och barnbarnen, förklarar han. En och annan vill prata med Ove om att klara sig utan alkohol, när han står där i korvkiosken.  ? När man bestämt sig, så har man som regel några turer efter det, och man vill ta kontakt med sina barn efter en tid, men ofta har man så dåligt samvete. Vi pratar om hur man hanterar skulden, hur man fixar den. Första tiden när man vaknade upp på morgonen och man inte var fyllesjuk, man vågade inte ens svara i telefonen, inte för att man gjort något, men bara för att man hade sådan ångest. Man kunde nästan ta på sig andra världskriget i skuld, säger han. Ska ätas utomhus Då och då passerar det folk förbi korvkiosken och Ove verkar kunna namnet på nästan varenda en. Några köper korv. Han är glad och skämtsam och känns personlig bara genom att han tilltalar dem han känner igen, med deras namn. En av dem som köper korv i luckan konstaterar, strax efter att hon knipsat av en bit av den rykande klassikern, att varmkorv aldrig smakar lika bra hemma, den måste bara ätas utomhus så här, och hennes måg han kan inte låta bli att köpa sig en om han råkar se en korvkiosk.  ? Vet ni varför man aldrig ledsnar på varmkorv ? undrar Ove.  ? Nej.  ? Jo, för man har aldrig ätit sig proppmätt på den, förklarar han. Hon som nyss köpt korv tror att Ove blir känd om han kommer med i tidningen.  ? Ja, en riktig kioskvältare, skrockar Ove. Medverkat i film Han bekänner att han faktiskt var lite orolig från början när Kryckans korvkiosk rullade in första gången på Storgatan, eftersom Frasses Hamburgebar låg i huset mitt emot . Han tänkte att Frasses skulle bli irriterade, även om kryckan bara säljer varmkorv. En dag kom plötsligt ägaren på Frasses ut till Ove som blev lite nervös där han stod ensam i kiosken.  ? Men han sa bara ?jag tror jag ska köpa en korv?. Korvkiosken Kryckan har även varit med i en kärleksfilm, i Grabben i graven bredvid.  ? Fast då var det arrangerat. Jag fick köra ner vagnen till Skeppsbrogatan. Det var kameror som for runt in i vagnen, och alla statister utanför. Det var inte jag som stod i korvkiosken då, det var Margareta, och jag tror Margaretas rygg syns i filmen, säger Ove. Så tar Ove emot ytterligare en beställning, vid lunchtid av en som handlat varmkorv på Kryckan förr.  ? En dagens, tack, är hela beställningen. katarina.karlsson@kuriren.com 0920/ 376 23

Korven är en riktig kioskvältare

En rykandes, röd varmkorv i nygrillat bröd en kall vinterdag.Senap, ketchup och bostongurka, och så bit av.? Det är SKS, Svensk korvstandard, korven man oftast köper, säger Ove Engström i kioskluckan.

En rykandes, röd varmkorv i nygrillat bröd en kall vinterdag.
Senap, ketchup och bostongurka, och så bit av.
? Det är SKS, Svensk korvstandard, korven man oftast köper, säger Ove Engström i kioskluckan.