Projektcontroller behövs för att hålla koll på ekonomin

Luleå kommun bör tillsätta en projektcontroller för varje samverkansprojekt, för att ha mer tid att koll på ekonomin. Rådet ges av Sweco efter en utvärdering.

Sweco har gjort en utvärdering av Luleå kommuns fyra stora samverkansprojekt. "Generellt sett var det otroligt hög nöjdhetsgrad" säger Patrik Callgren, Sweco.

Sweco har gjort en utvärdering av Luleå kommuns fyra stora samverkansprojekt. "Generellt sett var det otroligt hög nöjdhetsgrad" säger Patrik Callgren, Sweco.

Foto: Anna Isaksson

Luleå2021-06-01 05:45

Förra året genomförde Sweco en utvärdering av de fyra samverkansprojekt som Luleå kommun driver. Stadsbyggnadsnämnden ville få svar på om samverkan är rätt sätt att arbeta på. Utvärderingen gick till så att 37 nyckelpersoner hos Luleå kommun, entreprenörerna och projektörerna intervjuades. 

Projekt Risslan fick högst poäng, 139 poäng av maximala 154. Östra länken etapp 4F och 4E fick 127 poäng, projekt infrastruktur på Kronan 129 poäng och projekt vattentorn i Sörbyarna 119 poäng. 

– Generellt sett var det otroligt hög nöjdhetsgrad, säger Patrik Callgren, Sweco.

Utvärderingen granskade inte projektens ekonomiska resultat men frågor om hur samverkansprojekten hanterar ekonomin har ställts.

– Det är ju så kallade öppna böcker, beställaren har full insyn i entreprenörens ekonomisystem. Beställaren har tillgång till inloggningar, alla verifikationer och kontrakt som entreprenören har med leverantörer, säger Patrik Callgren.

I intervjuerna lyfte kommunens projektledare tids- och kompetensbrist för att själva ta hand om uppföljningen av entreprenörernas öppna böcker och ekonomiska redovisningar. Sweco rekommenderar kommunen att tillsätta en projektcontroller för respektive samverkansprojekt. En tydlig struktur för redovisningen bör tidigt sättas upp. 

Både kommunen och entreprenörerna tog up att det kan vara ett problem om fel personer är med i samverkansprojektet. Kommunen och entreprenörerna har också lyft risken med att man blir för mycket kompisar, inte håller på entreprenadjuridiken och dokumenterar alla överenskommelser och förändringar. 

Entreprenörerna har påtalat att beställaren, kommunen, inte kan ha en slimmad organisation. 

Entreprenörer har nämnt att det går rykten om kickback-avtal, sidovinster som inte tas upp vilket kan skada tilliten för projekten. 

– Det var en som lyfte det här, säger Patrik Callgren utan att gå in på några detaljer. 

Upphandlingen av Östra länken är uppdelad i etapper, med optioner där kommunen kan bryta samarbetet vid varje tillfälle. 

– NCC har framfört att det gör att de håller sig på tårna hela tiden. Bevisligen har de blivit mer och mer effektiva, säger Patrik Callgren.

Upphandlingen av samverkansprojekt kan göras så att fas ett är projektering och fas två själva byggandet. 

– Det blir både billigare och säkrare att bygga. En av de största fördelarna med samverkansprojekt är att du projekterar fram det bästa från början. 

Hur kan man veta att det blir billigare?

– Genom att jobba med nyckelstal och jämföra nyckeltal. Det är dock svårt på anläggningsprojekt. Det är väl näst intill omöjligt. 

Varför?

– Därför att det är så olika förutsättningar, speciellt i stadsmiljö, säger Patrik Callgren.

Samverkansprojekten har inneburit flera mervärden för Luleås skattebetalare.

 – Masshanteringen i de här projekten är det mest kostnadsdrivande, säger Patrik Callgren.

Bergmassor som sprängdes bort på Lilla Mjölkuddsberget har använts för att bygga vägar på Dalbo.

– Här är det en mångmiljonbesparing, säger Patrik Callgren.

I Östra länken projekterades en udde vid Hälsans stig, där sulfidjord grävdes ned under grundvattennivån istället för att köras på deponi. Gång- och cykelvägen som går parallellt med Storhedsvägen är ytterligare ett mervärde, den blev billigare att anlägga tack vare att förberedelser och material från Östra länken nyttjades.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!