Förvaltnings- och nämndsorganisationen genomgår stora förändringar, delvis mot bakgrund av bristerna i kommunens service och långsamma beslutsprocesser, kritik som har framkommit från både företagare och externa näringslivsintressenter men även från medborgarna själva.
Efter årsskiftet sjösätts den nya organisationen, samtidigt som alla toppchefer inom förvaltningarna får nya titlar och nu ska benämnas direktörer.
Anna Lindh Wikblad, kommundirektör, beskriver bakgrunden och menar att den gamla organisationen var alltför "stuprörsorienterad", medan toppcheferna framöver behöver ta ansvar mer över förvaltningsgränserna.
– För att bli framgångsrika och klara uppdraget framöver måste vi jobba mer i ”hängrännor” och då vill jag tydliggöra att förvaltningscheferna är både företrädare för förvaltningen och för kommunens utveckling i sin helhet. Därför byter jag titlar till direktörer i stället.
Dessutom menar hon att direktörsbegreppet redan är vanligt förekommande i jämförbara kommuner.
– Både Umeå och Karlstad har infört titlarna, Skellefteå också.
Direktörstitlarna kan uppfattas som präglade av New Public Management – den länge rådande trenden vad gäller offentlig styrning och administration med idéer hämtade från privata näringslivet – men Lindh Wikblad menar tvärtom att den nya organisationen lämnar den inriktningen bakom sig.
– Vi frångår New Public Management som innebar för mycket tid på indikatoruppföljningar, administration och byråkrati i stället för att få saker gjorda. Nu vill vi gå över i en mer tillitsbaserad ledning och styrning. Det här är inget utfall av hybris utan vi vill befästa att vi jobbar på ett annat sätt framöver.
Kan direktörstitlarna ändå väcka negativa associationer?
– Jag tänker tvärtom. Vi vill inte nedvärdera det kommunala uppdraget jämfört med näringslivet. Se på skolan och socialförvaltningen, några av Luleås största arbetsgivare.
Kommer det krävas mer av förvaltningscheferna?
– Ja, de måste ta större gemensamt helhetsansvar och även sköta den kommunikation som ambassadörsskapet för Luleå handlar om.
Innebär titelbytena något för lönekuverten?
– Inte själva titelbytet. Däremot får några förvaltningschefer större uppdrag, vilket påverkar lönen.
Titelförändringarna har förhandlats färdigt med de fackliga organisationerna.
– Vi hade spänstiga diskussioner och bland annat lyftes just frågan om direktörstitlarna riskerar att signalera att vi distanserar oss från medborgarna. Allting landade i full enighet, säger kommundirektör Lindh Wikblad.
Följande förvaltningschefer blir direktörer från den 1 januari 2024:
Maarit Enbuske, arbetsmarknads- och utbildningsdirektör, Gabriella Sjöström, socialdirektör, Helén Wiklund Wårell, infrastruktur- och servicedirektör, Patrik Bylin, kultur- och fritidsdirektör, samt Mikael Andersson, räddningsdirektör.
Även nuvarande sektorschefer i kommunstaben tilldelas direktörstitlar:
Emma Breheim, biträdande kommundirektör, Maria Andersson Nordgren, samhällsbyggnadsdirektör, och Rickard Lundmark, direktör för kommunägda företag.
Omorganisationen innebär samtidigt att tre nya förvaltningar bildas:
- Kommunstyrelseförvaltningen
- Infrastruktur- och serviceförvaltningen
- Utbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen
Stadsbyggnadsförvaltningen, kommunstaben, arbetsmarknadsförvaltningen och barn- och utbildningsförvaltningen upphör.