– Det här ärendet är både komplicerat och känsligt, säger stadsbyggnadschef Helén Wiklund Wårell.
Första gången det behandlades var i kommunstyrelsens arbetsutskott i februari 2019. Familjen hade ansökt om att få köpa och bebygga en tomt på Bergnäset, där gamla Trollnässkolan tidigare stod.
Skolan är riven, men kvar finns en förskola och en mindre gymnastikhall. Förskolan drivs av en ekonomisk förening, och i gymnastikhallen finns ett företag i designbranschen. Marken ligger på en höjd med utsikt över centrala Luleå och Lule älv.
Tomten är belägen mitt i ett villaområde, men är i detaljplan A-märkt, vilket innebär att den är vikt för allmänna ändamål. En ändring i detaljplanen krävs alltså för bostadsbygge. Vidare ligger marken i område som är riksintresse för Försvarsmakten, där hårda restriktioner för nybyggnation sedan länge gäller på grund av flygbuller.
Stadsbyggnadsförvaltningen föreslog avslag, men arbetsutskottet tog parti för familjens situation. Beslutet ändrades och tjänstepersonerna fick i uppdrag att ta fram ett förslag till ny detaljplan.
– Deras nuvarande hus fungerar inte och kostnaderna för att anpassa det skulle bli högre än att bygga nytt. Familjens kontaktnät finns på Bergnäset och det är viktigt att de kan bo kvar på området, sade dåvarande kommunalråd Niklas Nordström (S).
Innan ärendet bereddes hämtade kommunen in förhandsbesked från Försvarsmakten, Lantmäteriet, Trafikverket och Swedavia. Ingen av dessa sade nej. Inte heller länsstyrelsen hade något att invända när kommunen begärde ett planeringsbesked.
I december 2020 beslutade kommunstyrelsen att familjen får köpa marken, cirka 2000 kvadratmeter, för 900 000 kronor, under förutsättning att planprocessen går igenom.
En normal villatomt ligger på 800–900 kvadratmeter och har ett pris på 450 000 kr. Den aktuella marken är alltså mer än dubbelt så stor, och har enligt bedömning av två olika mäklare ett värde på minst 2–3 miljoner.
Av handlingar framgår att familjen avser att bygga ett bostadshus på 400 kvadratmeter med ihopbyggt garage och två separata lägenheter, som hänger ihop med de speciella behov som familjen har.
Huset beräknas få en högsta nockhöjd på sex meter och skiljer sig avsevärt mot övrig bebyggelse, där husen är 120–160 kvadratmeter stora och knappt fyra meter höga.
Helén Wiklund Wårell konstaterar att det pågående planuppdraget är ett resultat av den politiska viljan.
– Från förvaltningen sade vi nej, just på grund av alla försvårande omständigheter. Den där marken är inte avsedd för bostadsändamål i vårt perspektiv. Men familjen begärde politisk prövning, säger hon.
I sitt beslut erkänner kommunstyrelsen att den särbehandlar familjen: "Dessa beslut avviker från likställighetsprincipen och innebär därmed en minskad jämlikhet i samhället".
Samrådsprocessen inleddes den 17 februari och avslutas 3 mars. I den prövning enligt plan- och bygglaggen som görs därefter kommer exempelvis synpunkter från försvaret och grannar att hämtas in, och en utredning göras av om huset påverkar intilliggande tomter genom skuggning.
Någon garanti för att familjen förbinder sig att inte sälja fastigheten vidare kan inte kommunen få.
– Vi villkorar inledningsvis, som vid andra tomtförsäljningar. Men på sikt kan vi inte göra något, säger Wiklund Wårell.