På grund av patientsekretess vill inte verksamhetscheferna Lena Kruse och Anna Fors svara på detaljerade frågor om 88-årige Bernt, tiden innan han avled på ett av Luleås korttidsboenden.
När det gäller kritiken rörande trasiga larm, missad medicinering, bristande extra vak med mera hänvisar de till ett tidigare anhörigmöte.
– Om de har fortsatta frågetecken vill vi ha fortsatt dialog. Jag träffar dem gärna, säger Anna Fors.
Barnen är kritiska till den bristande kompetensen och språkförbistringen hos personalen. Kommentar?
– Vi har en del personer som inte har svenska som första språk men de är otroligt viktiga för oss. Vi har utbildat språkombud på varje arbetsplats för att ge förutsättningar att utveckla språket.
Barnen beskriver hur Bernts hälsotillstånd kraftigt försämrades från ena dagen till nästa och enligt dem berodde det på ändrad medicinering, med misstanke om att det skedde utan ny läkarbedömning.
Men verksamhetscheferna tillbakavisar det.
– När man gör en medicinförändring, är det alltid läkare som ordinerar, säger Lena Kruse.
Sker det i en direkt läkarkontakt?
– Vi har hälso- och sjukvårdsansvar upp till sjuksköterskenivå. Läkaransvaret ligger hos regionen, med rutiner för ronder och hembesök. Sjuksköterska och läkare har regelbunden kontakt. Vi har ett gott samarbete med regionen.
De anhöriga menar dock att det fanns förberedda ”medicinkit” som sjuksköterskorna själva kunde sätta in vid palliativ vård, då läkare inte kopplas in.
Detta dementeras först av verksamhetscheferna men de vill senare göra ett förtydligande när den ansvariga regionläkaren bekräftar att så är fallet.
– Vi använder inte begreppet "medicinkit" inom den kommunala hälso- och sjukvården. Sjuksköterskorna gör sina bedömningar av symtom och ger läkemedel vid behov utifrån ett palliativt paket men de är alltid ordinerade av läkare, säger Kruse.
Varför gavs inte bättre information om att pappan var i livets slutskede?
– Här lyckades vi inte trygga alla anhöriga. Olyckligt att de upplever det som att de inte har fått fullgod information, säger Lena Kruse.
Varför har ni inte gjort en Lex Sarah- eller en Lex Maria-anmälan?
– Medicinskt ansvarig sjuksköterska har bedömt att den kommunala hälso- och sjukvården inte har brustit. Vi är säkra på att vi har utfört en god hälso- och sjukvård. Därför delar vi inte de anhörigas bild, säger verksamhetscheferna.
Vad tror ni att de anhörigas egen IVO-anmälan kommer innebära?
– När vi får IVO:s anmälan kommer vi att svara på den och återkoppla till anhöriga, säger verksamhetschefer Lena Kruse och Anna Fors.