Spekulationerna går vilda efter beskedet att skolchef Karina Pettersson-Hedman tvingas sluta.
Samtidigt är många kritiska till den kostsamma uppgörelsen – motsvarande närmare tre miljoner kronor i avgångsvederlag.
– Jag tycker också att det är en väldigt stor summa. Och att folk skulle reagera på detta, det förutsåg vi, säger Mikael Lekfalk.
Pettersson-Hedmans anställningskontrakt är formulerat enligt gällande kollektivavtal men eftersom saklig grund formellt saknas för uppsägningen gick kommunen i stället med på det separata avgångsvederlaget.
Bara kommundirektören samt en handfull övriga nytillkomna chefer har sina – eventuella – framtida uppgörelser reglerade i nya avtalsskrivelser.
– Tydligare överenskommelser i dag, där antalet månader vid avgångsvederlag står angivet. För mig gäller 13 månader.
För närvarande råder "locket på" från skolchefens sida men att uppgörelsen innebär att Karina Pettersson-Hedman förpliktar sig att inte kommentera ärendet är felaktigt, enligt Lekfalk.
– Det finns inga tystnadslöften. Hon har all rätt att uttala sig om allt, utan begränsningar.
Många tolkar ändå detta som att hon får bära hundhuvudet för den infekterade skoldebatten?– Karina Pettersson-Hedman drog ett otroligt tungt lass. Jag kan med enkelhet relatera till pratet om att ”hon offras” med mera. Men min roll är att utveckla kommunen på lång sikt och då är min bedömning är att vi behöver ett nytt ledarskap inom skolan.
Tomas Björck, arbetsrättsjurist hos Sveriges kommuner och landsting, menar att det står kommunerna fritt att, som arbetsgivare, sluta dylika uppgörelser med förvaltningschefer.
– Det finns ingen fast praxis, utan kan variera från ungefär en årslön och uppåt. Jag har sett överenskommelser som överstiger tre miljoner kronor, även om det tillhör ovanligheterna.
Han vill inte heller bedöma storleken på just Karina Pettersson-Hedmans avgångsvederlag.
– Jag varken kan eller vill recensera Luleå kommuns utköp, huruvida detta blev dyrt eller billigt. Det beror helt på förutsättningarna, som jag inte känner till.
Vad är vanligast förekommande när en hög kommunchef får sparken?– Man kan diskutera om personen i fråga har fått ”sparken”. Parterna kommer överens om att anställningen ska upphöra, och då råder avtalsfrihet. Den ena partens önskan om att anställningen ska upphöra har ett pris, i förhållande till motpartens vilja att stanna kvar i anställningen .
Tomas Björck menar också att uppgörelserna ska ses mot bakgrund av vad en eventuell process i Arbetsdomstolen annars kan komma kosta för kommunen.
– I en tvist om avslutande av anställning finns 39:e paragrafen i Lagen om anställningsskydd, som anger hur stort skadeståndet blir om man förlorar och ändå vill frigöra sig från anställningsförhållandet. Beroende på hur länge man har varit anställd ska man utge ett visst antal månadslöner. Den bestämmelsen känner alla parter till, och den blir en slags relief till de förhandlingar som förs.
Är det brukligt att kommundirektören ensam gör såna här uppgörelser, snarare än kommunens politiska styre?– Det beror på hur delegationsordningen ser ut i den specifika kommunen. I mindre kommuner är den politiska nivån inblandad i fler frågor, säger Tomas Björck, jurist på SKL.