Kocken som gärna ser kravmärkt på tallriken

Samtidigt som Michael Obleser ställer sig frågande till råvarornas ursprung tycker han att skolmaten är bra.
– Närproducerat är inte alltid bättre.

BORT MED SNABBMATEN. Kocken på Örnässkolan, Michael Obleser, ser gärna mer kravmärkta livsmedel i skolmaten. Snabbmat, menar han, hör inte hemma i skolan. I stället efterlyser han svensk husmanskost.

BORT MED SNABBMATEN. Kocken på Örnässkolan, Michael Obleser, ser gärna mer kravmärkta livsmedel i skolmaten. Snabbmat, menar han, hör inte hemma i skolan. I stället efterlyser han svensk husmanskost.

Foto: Linda Wikström

Luleå2014-04-11 07:00

Videon är inte längre tillgänglig

Örnässkolans skolkök är ett så kallat produktionskök, det innebär att maten som lagas även skickas till andra skolor, totalt sex stycken. Skolans kock, Michael Obleser har tidigare jobbar inom restaurangbranschen, kock på Örnässkolan är han sedan drygt fyra månader tillbaka.

När han skulle börja sitt nya jobb trodde han att skolmaten mest bara skulle vara gegga.

– Men så var det ju inte alls. Skolmaten är bra, har man bara lite hjärta bakom och sedan färg och kryddning så. För någon vecka sedan serverade vi vegetariskt Pytt i panna och den var det väl lite svårt att göra något åt, säger han.

Skolkockarna följer alltid en meny från Skolkontoret som även styr vilka råvaror som ska användas. Kocken kan sätta sin egen prägel på maten genom tillagning och kryddning.

Vill ha kravmärkt

Vissa av råvarornas ursprung, så som kyckling från Thailand, ställer sig Michael Obleser frågande till, han tycker det är synd att det inte går att få fram andra varor, framförallt kravmärkta.

– Där vet man att djur och foder är schysst. Generellt så får kommunen gärna köpa närproducerat, men jag ser hellre att det är kravmärkt då det inte innehåller kemikalier och annat. Folk blandat ihop allt det där, närproducerat kan många gånger vara ett sämre alternativ med djurfoder långt bort ifrån och varor som säljs på livsmedelsmarknader efter att ha rest sju varv runt jorden.

Däremot tror han inte att eleverna skulle känna att det smakade annorlunda om produkterna kommer någon annanstans ifrån, inte när det gäller grytor och soppor i alla fall.

– Gemene man kan säkert känna skillnad i smak i en renodlad råvara så som en kycklingfilé med ris och sås, men jag tror inte så många känner skillnad annars. Jag tror heller inte att det smakar sämre även om mycket av upplevelsen handlar om vad man vet om bakgrunden.

Vill inte snåla

Han säger sig också förstå att upphandlarna är bakbundna av lagar och avtal och att det handlar om pengar.

– Men vi som jobbar med det här vill inte snåla en krona, det är ju vår framtid vi jobbar med. Skolmaten sätter också sin prägel på det man äter i början av vuxenlivet, alla som är över 40 år har säkert otroliga minnen av den, själv grät jag bara någon sade lever åt mig.

Sist men inte minst anser han att snabbmat inte bör serveras i skolan, tacos, kycklingnuggets och pizza äter eleverna tillräckligt mycket av hemma. I stället skulle han gärna återinföra svensk husmanskost på menyn med mat som rotmos, fläsklägg, isterband och dillkött.

– Vi har ju korv och grytor på menyn, det går ju till exempel att byta ut den orientaliska grytan till dillkött. Om några veckor ska vi ha hemmagjorda nuggets, vi använder kycklingfilé och blandar egen kryddblandning och sätter i ugnen, det blir ändå bättre än de färdiga nuggetsarna.

Mindre fett

Så här blev det:

När mellanmjölken och smöret fick vara kvar i Luleås skolor minskade Skolmåltider i stället ner på fettet i maten. Detta för att följa livsmedelsverkets rekommendationer om en näringsriktig skollunch.

Så numera har den rivna osten i gratänger en fetthalt på 17 i stället för 28 procent.

Standardmjölken i matlagning är utbytt till mellanmjölk.

Mängden grädde är mindre i recepten.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om