Klottret på tapeten

Klottret är ett problem som Luleå delar med alla andra orter i landet. Att helt få bort denna brottsliga miljöförstöring går knappast men det går att ta ställning mot det och motverka omfattningen. Luleå liksom en rad andra kommuner i Norrbotten har bildat lokala BRÅ, Brottsförebyggande råd, för att ta ett gemensamt grepp. I tisdags lyftes frågan i ett seminarium med inbjudna gäster.

Foto: Håkan Gidlöw

LULEÅ2008-05-14 06:00
Att informera, sanera, diskutera, påverka och prata om klotter på alla nivåer i samhället gör att man kan minska klottrandet. Det är en evighetsmaskin som aldrig får stanna. När klottrare i en generation växer upp kommer nya i den efterföljande. Det gäller att minimera antalet ungdomar som beter sig på detta lagvidriga sätt. I Luleå har kommunen för ett par år sedan bildat ett lokalt BRÅ, Brottsförebyggande råd. Och i tisdags hade man ett seminarium om klotter där man bjudit in företrädare för andra projekt mot klotter i landet. Inbjudare var Kommunförbundet lokalt samt Luleå kommun. Inbjudna allt från polisväsendet och de sociala myndigheterna till skola och fastighetsägare med flera.Inspiration
- Vi vill gärna veta hur andra arbetar för att stävja klottrandet, det fungerar som en inspiration för oss, berättar Barbro Müller som är folkhälsosamordnare tillika samordnare för BRÅ lokalt. Liksom sina gäster, utredaren Solveig Hollari från BRÅ med flera, så säger hon att arbetet mot klottrandet är något som aldrig tar slut.- Det gäller ju också att vi måste ta till olika åtgärder, för alla klottrare fungerar ju inte på samma sätt, säger Barbro Müller som med de andra deltagarna i seminariet fick information om fakta, forskning och åtgärdsmodeller som prövas i landet. Det handlar om allt från att informera i skolan till att snabbt ta bort klotter till att ordna aktiviteter för barn och unga. I april i fjol antog man i Luleå kommun en handlingsplan för att minska klotter och skadegörelse.För att få en ungefärlig uppfattning om vad klottret i Luleå kostar kan man titta på siffror från 2006-2007. Tekniska förvaltningen samt fastighetsbolaget Lulebo hade då kostnader för klottret med nära 700.000 kronor. Solveig Hollari från BRÅ berättade om undersökningar som man gjort i rådet om effektiviteten av olika åtgärder, klotterväggar som upplåts, information på skolor. Hennes bild var att det inte är säkert att åtgärderna gör någon nytta.- Människor är olika, det som är bra för en grupp passar inte för en annan. Men viktigt är att när man samlas kring en handlingsplan så är det oerhört viktigt att alla parter ser på saken på samma sätt, rådde hon. Och det gäller att inte sluta arbeta mot målet, man ska vara på hela tiden, förklarade hon och viktigt är också att vuxna engagerar sig.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om