Klottrare gripna

UPPDATERAD VERSION: På onsdagsmorgonen greps två klottrare i centrala Luleå. Ett vittne såg två unga killar klottra på Smedjans fasad i centrala Luleå.
En klottervåg har drabbat Luleå. Klottrarna sprider ­sina signaturer och målningar över allt fler ytor.

LULEÅ2007-01-03 09:25
Två pojkar klottrade på Smedjans fasad i centrala Luleå och greps under onsdagsmorgonen. Pojkarna, i 16-17-årsåldern, klottrade på Smedjan vid 05-tiden då de iakktogs av en privatperson.<BR>Polisen larmades men då hade klottrarna hunnit springa därifrån. De greps strax därpå och togs in på polisstationen för att höras.<BR>Dagens klotterproblem beskrivs som väldigt omfattande av kriminalkommissarie Inge Barsk. Under 2005 anmäldes 95 fall av klotter i länet. När siffrorna för 2006 nu sammanfattats slutade antalet anmälda klotterfall på 363 stycken. <BR>- Det kommer in anmälningar var och varannan dag. Det är överallt; skolor, husfasader, stenmurar och toaletter. Men detta är inte bara ett problem i Luleå, hela landet är drabbat. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Svårt att spåra</STRONG> <BR></SPAN>Verkens omfattning varierar, från heltäckande målningar till de små taggar som klottrarna använder som personlig signatur. Detta är ofta det enda spår som polisen har att gå efter. Därför sparas kopior från alla anmälda målningar så att polisen sedan kan jämföra dessa. <BR>Inge Barsk menar dock att det är en relativt osäker metod. <BR>- Det är inte alltid säkert att det är samma person som ligger bakom "tagen". De klottrare vi får fast är de som vi tar på bar gärning, vilka är väldigt få. <BR>Inge Barsk säger att de signalement som polisen får av vittnen är väldigt alldagliga och svåra att gå efter. Att klottrarna ofta är i farten nattetid gör inte saken lättare. <BR>- Utan spår och utan vittnen så blir det svårt. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Kostsam historia</STRONG> <BR></SPAN>Att det utbredda klottret är en kostsam historia för fastighets­ägarna är det ingen tvekan om. <BR>- Ett år bokförde vi saneringsarbetet för alla våra områdes­kontor, och det rörde sig om mellan 700.000 och en miljon kronor, säger Bernt Nordlund, Lulebos områdeschef för centrala stan. <BR>Lulebo har som policy att direkt ta bort allt klotter som kommer på deras fasader. <BR>- Vi har sanering att göra efter varje helg. <BR>Bernt Nordlund förklarar att detta utgör ett större problem vintertid, eftersom saneringsfirmorna då inte har resurser för att få bort allt. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>På undangömda ställen</STRONG> <BR></SPAN>- Men vi måste ändå försöka agera för att få bort allt så fort som möjligt, eftersom ett nedklottrat ställe blir allt värre ju längre tid som går. Folk klottrar där det redan är klotter. <BR>Det mesta klottret hittas på undangömda ställen, så som garageinfarter, portar och passager. <BR>- Ibland ser man motiv, att de försökt få fram något. Men ofta har de bara gått runt med en sprejflaska och sprejat ett långt streck. Då handlar det ju om ren förstörelse, säger Bernt Nordlund. <BR><BR><SPAN class=mr><STRONG>Gå ut med information</STRONG> <BR></SPAN>Han tror att alla inblandade, fastighetsägare och kommun, gemensamt måste bestämma sig för att komma till bukt med klotterproblemet. <BR>- Vi måste gå ut med information och synliggöra dessa kostnader som den här "någon" måste betala.
Läs mer
<STRONG><A href="http://www.kuriren.nu/GEN_Utmatning_Ettan.asp?CategoryID=3138&ArticleID=1385015&ArticleOutputTemplateID=125&ArticleStateID=2">Färgburkar i plastkassar</A></STRONG><BR><BR><STRONG><A href="http://www.kuriren.nu/GEN_Utmatning_Ettan.asp?CategoryID=2764&ArticleID=1384370&ArticleOutputTemplateID=125&ArticleStateID=2">Skillnaden mellan klotter och graffiti</A></STRONG>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om