Kloka vägmarkeringar testas på sträcka i länet

En ny sorts vägmarkeringar har börjat testas i Norrbotten. Det handlar inte om de traditionella målade linjerna utan om sju millimeter tjocka sensorer fyllda med avancerad elektronisk utrustning. Förhoppningen är att projektet ska ge säkrare och effektivare fordonstrafik i framtiden.Ett stort antal av dessa sensorer har placerats på vägbanan mellan Rosvik och Rosviksbodarna. Jo, du läste rätt. De små enheterna har faktiskt lagts på asfalten och fästs med tvåkomponentlim.Just nu lyser de upp vägen på ett nästan magiskt sätt under dygnets mörka timmar. I sensorerna sitter ett skymningsrelä som känner av när mörkret faller och tänder lamporna som är inbyggda i enheten.- Det sitter två mycket strömsnåla lysdioder i varje sensor och dessutom innehåller de en temperatursensor, berättar Jonas Hansson.Vidarebefordra information
Enligt Hansson ska emellertid sensorerna inom kort kompletteras med kommunikationsutrustning som gör att de kan vidarebefordra olika typer av information till trafikanter som färdas efter sträckan. Det kan till exempel röra sig om uppgifter om vägbanans temperatur och annan information om vägförhållanden.- Vi vet att temperaturen kan ändras snabbt här i norra Sverige och vi vill kunna förmedla den informationen i realtid till bilisterna, säger Hansson.Utplaceringen på E 4 är ett forskningsprojekt där Geveko ITS, Europas största vägmarkeringsföretag, samarbetar med Vägverket och Luleå tekniska universitet.Enligt Hansson ska man inte vara tvungen att ha GPS eller annan avancerad teknisk special-
utrustning i bilen för att kunna ta del av informationen som
sensorerna samlar in.- Nej, vi måste kunna förmedla informationen på flera sätt, till exempel genom att låta ljusen i vägbanan blinka eller genom att visa text på en elektronisk tavla vid vägkanten.Tuff vinter
Hansson är övertygad om att sensorerna ska klara de tuffa förhållandena under vintern. Mörker och kyla ska inte vara något problem, enligt Geveko ITS.- Vi vill utsätta den för snöplogning och tror också att den ska klara Vägverkets isrivare.Sensorerna, som får sin energi från solen som laddar ett uppladdningsbart batteri, ska dels fungera som vägmarkeringar och dels kunna kommunicera med fordon och trafikanter.Framöver kommer andra funktioner att läggas in i sen-sorn. Den kommer till exempel att kunna varna för köer eller för dålig väglag.När vintern kommer och sveper in Norrbotten i snö, is och mörker kommer det att bli svårt för enheten att få tillräckligt med energi från solen.- Då går den ned i energisparläge och ska kunna klara längre perioder i mörker eftersom belysningen och kommunikationsutrustningen i sensorn är så strömsnål, säger Hansson.Projektet i Norrbotten kommer att pågå fram till 2012.

Kloka vägmarkeringar testas på sträcka i länet

Framtidens vägmarkeringar kommer att vara intelligenta. Inom ramen för ett forskningsprojekt testas nu den nya tekniken på en fem kilometer lång E 4-sträcka mellan Luleå och Piteå. - Vi vill utsätta sensorerna för tuffa förhållanden, säger Jonas Hansson, Geveko ITS.