Klimatpolitik under lupp

EU:s klimat- och energipaket innebär att till år 2020 ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med 20 procent. Vidare ska andelen förnyelsebar energi uppgå till minst 20 procent och därtill ska energianvändningen ha effektiviserats med 20 procent. I går samlades forskare från nio olika discipliner från Chalmers, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet till en tvärvetenskaplig workshop i Luleå för att diskutera hur hållbar EU:s klimat- och energipolitik är. Det sker inom ramen för Pathways-projektet som syftar till att analysera och presentera vägar mot hållbara energisystem i Europa. Oväntad effekt
Den samlade effekten av EU:s tre klimatpolitiska mål 20-20-20 blir kanske inte det man har föreställt sig i Sverige, berättade Bo Rydén som är biträdande projektledare för Pathways. I en teknisk energisystemmodell har man beräknat vad som kommer att hända i de stationära energisystemen i Norden (transporter ingår inte). Om alla tre mål genomförs så kommer användningen av förnyelsebar energi, framförallt biobränslen, att bli mindre än om bara målet om 20 procents förnyelsebar energi hade uppnåtts. Värmepumpar gynnas
Balansen mellan olika förnyelsebara energislag förändras också; användningen av värmepumpar och vindkraft gynnas mer än biobränslen om EU:s tre klimatpolitiska mål nås. Det här borde ge politikerna anledning att fundera om balansen är den rätta, menade Bo Rydén.- Det finns ett antal åtgärder som får favörer i det här systemet, man borde rätta till det så att man får en bättre balans, sade Bo Rydén till Kuriren. Ett annat sätt att komma tillrätta med problemet kan vara att ändra hur man beräknar energieffektiviseringen. Är det lika värdefullt att spara en kilowattimme i en biobränsleeldad anläggning som i en koleldad anläggning, när användningen av fossila bränslen utgör ett problem, undrade Bo Rydén retoriskt.- Man borde rikta effektiviseringarna mer selektivt, föreslog han. Kärnkraften ryms inte
Han förutspådde att all ny kraft som byggs i Norden kommer att vara förnyelsebar och att Sverige blir en nettoexportör av el. Det finns heller inte plats för mer kärnkraft i systemet (utöver en sjätte finsk reaktor) förrän efter 2030.Patrik Söderholm, professor i nationalekonomi vid LTU, redogjorde för sin forskning om elcertifikat, som syftar till att öka produktionen av el från förnyelsebara källor. Hans slutsats är att det inte kommer att ske någon harmonisering på europeisk nivå. Utvecklingen av förnyelsebara energikällor sker ofta med starka nationella förtecken. Därtill skulle det kunna bli problem om svenska konsumenter skulle betala för investeringar som skulle göras i andra länder. - Det riskerar bli bristande legitimitet om man betalar för något som man inte ser effekterna av, sade Patrik Söderholm till Kuriren.

Klimatpolitik under lupp

EU:s klimatpolitiska mål på 20-20-20 till år 2020 kan leda till oväntade konsekvenser i Sverige. De tre målen motverkar delvis varandra och användningen av biobränslen kan komma att missgynnas om målen får genomslag.