Vartannat år arrangerar länsstyrelsen i Norrbotten en konferens om aktuella miljöfrågor och årets konferens handlade om vilka konsekvenser som klimatförändringarna kommer att ha på naturen och allt som är beroende av naturen; skogsbruk, rennäring, friluftsliv och besöksnäring till exempel.
Hanna Rönnberg, prognosmeteorolog vid SMHI, visade en rad färglagda kartor över Norrbotten som ska illustrera hur länet kommer att påverkas vid slutet av detta sekel. Klimatforskarna använder fyra olika scenarier för att beskriva hur växthuseffekten kommer att förstärkas fram till år 2100, beroende på jordens folkmängd och om åtgärder genomförs som faktiskt minskar utsläppen av växthusgaser som koldioxid och metangas.
I ett scenario, betecknat RCP 4,5 ökar koldioxidutsläppen fram till 2040 för att därefter minska till följd av en kraftfull klimatpolitik, omfattande skogsplanteringsprogram, lägre arealbehov för jordbruket och att jordens befolkning inte överstiger nio miljarder.
– Sommaren 2018 var två grader varmare än normalt. I det här scenariet, RCP 4,5 kommer sommaren 2018 att vara en helt normal sommar i framtiden, sade Hanna Rönnberg.
Det innebär att somrarna kan bli ännu varmare, med tanke på att den naturliga variationen mellan åren är stor.
I det andra scenariet, RCP 8,5, som Hanna Rönnberg kallade mardrömsscenariet, fortsätter koldioxidutsläppen att öka, jordens befolkning ökar till tolv miljarder och ingen ny klimatpolitik tillkommer.
– Jämfört med det här scenariet så kommer sommaren 2018 att vara en kall sommar, som man får vara glad över, fortsatte Hanna Rönnberg.
Varma och torra somrar kan ju låta tilltalande för många norrbottningar men klimatförändringarna innebär kortare vintersäsonger då marken täcks av snö, fler väderomslag då temperaturen växlar kring nollstrecket då snön smälter och nederbörden faller som regn, fler tillfällen då det blir skare på snön, inte bara under vårvintern, förändrade isförhållanden på sjöar och hav, ökad avrinning och längre växtsäsong.
Växt-, djur- och fågelliv kommer att påverkas när klimatet förändras. 2014 lät länsstyrelsen i Norrbotten ta fram en rapport om detta, den håller nu på att uppdateras med aktuella forskningsrön berättade Åsa Granberg, konsult på företaget Ecogain.
Fjällrävar, renar och smågnagare kan få svårare att klara sig liksom alpina växter som purpurbräcka, dvärg- och polarvide. Igelkottar och rådjur kan lättare överleva när vintrarna blir mildare. Rovfåglar och hönsfåglar som ripor, tjäder och orre påverkas negativt när smågnagarna blir färre.