Klimatet i fokus

Räkna med fortsatta höjningar av bensin- och dieselskatten.
Det framkom när miljöminister Lena Sommestad besökte Luleå på onsdagen.
? Ekonomiska instrument är väldigt viktiga och vi kommer att fortsätta att använda dem inom transportsektorn.

LULEÅ2004-12-02 06:30
Klimatförändringarna stod i fokus när den snabbpratande ministern träffade medierna på isbrytaren Oden. Som bekant är oron stor i världen över vad utsläppen av växthusgasen koldioxid kan leda till.<br>På resan hade Lena Sommestad med sig Gunn Persson, forskare vid SMHI. Hon berättade om läget på den vetenskapliga fronten gällande klimatförändringarna.<br>Är man fortfarande inom forskarvärlden oenig om huruvida förändringarna är naturliga variationer eller mänsklig påverkan av växthusgaser? <br> ? Jag har jobbat som forskare i 25 år och jag har aldrig varit med om någon fråga där enigheten varit så stor som i den här. Man är inte oenig om att en temperaturökning är på gång, förklarade Gunn Persson.<br>Mänsklig påverkan<br>Gällande orsaken finns dock en mindre tveksamhet om att alla processer inte finns med i beräkningarna.<br> ? Men samstämmigheten är stor om att största anledningen till temperaturhöjningen är människans påverkan.<br>I dag står USA, Kanada, Ryssland och Norden för 40 procent av världens utsläpp av växthusgaser. Lena Sommestad varnade:<br> ? När länder som Kina och Indien utvecklas får vi enormt ökade utsläpp. Bara industriländerna har lovat att kapa utsläppen. Problemet vi står inför är att många länder är fattiga och behöver industrialiseras.<br> ? Det är oerhört viktigt att vi i Sverige visar att det är möjligt att få ner utsläppen och samtidigt behålla en avancerad industri och hög välfärdsnivå. Många fattiga länder tvivlar och då får vi inte med oss övriga länder, exempelvis de nya industriländerna.<br>Utsläppen av växthusgaser ska minska med fyra procent i Sverige 1990?2010. Om temperaturökningen ska hållas i schack kring två grader måste EU:s utsläpp minska med 50 procent.<br> ? Det vi gör nu är bara början. Vi behöver betydligt radikalare åtgärder. Därför måste vi ställa om energisystemet och minska fossila bränslena olja och kol.<br>Bensinsnålare bilar<br>Transporterna svarar för stora utsläpp. Därför förordar Lena Sommerstad bensinsnålare bilar, mer förnybara bränslen och högre energieffektivtet.<br>Kan vi vänta oss högre skatter på bensin och diesel?<br> ? Det viktiga är en differentiering så att de fordon som släpper ut mer koldioxid beskattas hårdare.<br>Finns det syfte att via skattevägen minska biltrafiken?<br> ? Ekonomiska instrument är väldigt viktiga och vi kommer att fortsätta att använda dem inom transportsektorn.<br>Men vi har väl trots det knappast börjat åka mindre bil? Snarare tvärtom?<br> ? Ja, vi fortsätter att åka mycket bil. Därför är det viktigt att se hur de ekonomiska styrmedlen som skatter kan utformas så att det leder oss att välja bra alternativ. Vi främjar därför även förnybara bränslen.<br>Fakta/ Klimatförändringar<br>Forskarna är rätt ense om att vi går mot varmare tider. Färska rapporter tyder på att det går snabbare än vad man trott. Årsmedeltemperaturen för norra Sverige har varit osedvanligt hög sista 16 åren. Blött har det också varit och vi speciellt minns 1900-talets rekordår 1998 och 2000.<br>Jorden som helhet har blivit varmare. Under 1900-talet har medeltemperaturen höjts med 0,6 grader. Litet kan tyckas, men i klimatsammanhang en avsevärd uppgång. Den förklaras av de flesta forskare med människans påverkan via utsläpp av växthusgaser.<br>Klimatberäkningsmodeller gjorda av FN:s klimatkommission ger vid handen att medeltemperturen på jorden ökar 1,4?5,8 grader närmaste 100 åren.<br>Huvudanledningen till värmen är alltså ökade utsläpp av koldioxid till atmosfären, vilket skapar en växthuseffekt. Detta kommer att märkas speciellt i våra nordliga trakter. Konsekvenserna av en uppvärmning på 3?4 grader i årsgenomsnitt blir avsevärda i naturen. Just för norra Sverige tillkommer nederbördsökning, mest under hösten och vintern. Ökningen blir till stor del som regn. Totalt sett väntas mindre snö eftersom vintern blir kortare.<br>Mer vatten i Luleälven förutspås jämte tidigare vårflöde.<br>Stora delar av kalfjällsområdena väntas försvinna genom att trädgränsen kryper uppåt.<br>
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om