Klassmorfar gör skolan tryggare

– De kan göra skillnad, exempelvis för barn med bokstavsdiagnoser, ­säger initiativtagaren, Luleåbon Roger Kemi.
Projektet startades av Lars Bratt, nybliven Solsticke­­­pris-mottagare, som hade idéen om att öka det sociala kapitalet i klassrummet. Ett stöd både för läraren och i synnerhet för eleverna. I dag finns det klassmorfäder och mödrar i 60 kommuner i landet och det har slagit väl ut.
Anställs via fas tre
– Det har mottagits mycket positivt och i dag anställs runt 50 procent av dessa personer som kommer in i skolan via arbetsmarknadens fas två och tre, berättar Roger ­Kemi och projektledaren tillika styrelseledamoten i Riksföreningen klassmorfar Lennart Kullbo samt projektledare Jan Hessmo i Sörmland. Dessa har i dagarna ­varit i Luleå för att dra upp riktlinjerna för klassmorfarprojekt i Luleå.
Vuxna förebilder saknas
– Vi har träffat arbets­förmedlingen och Sunderby folkhögskola ska stå för utbildning som startar i höst av mellan 12–16 klassmorfäder/mödrar, berättar de tre. De som anvisas från arbetsförmedlingen är arbetssökande 50-plussare som får 25 ­dagars gedigen teori och praktik, handledning och och coachning under 24 månader. Man erhåller sedan en certifiering.
– En klassmorfar/mormor konkurrerar inte med ­skolans anställda utan tillför. Hjälper till att lösa problem, har tid att se alla barnen, förklarar Roger Kemi som ofta i sitt ­yrke funderat över att många barn saknat vuxna ­förebilder. Roger är ­mentalskötare inom barnpsykiatrin.
Finns på alla stadier
Roger har nu dragit igång en rundtur för att prata med rektorer på kommunens skolor om värdet av en klassmorfar.
– Jag har pratat med Montessori och där är man intresserad, säger Roger Kemi som tror att projektet så småningom kan hitta ut i länets övriga kommuner.
Klassmorfäder återfinns på alla stadier från förskoleklass till och med upp på gymnasienivå.
Fotnot: Verksamheten med klassmorfäder är ideellt och partipolitiskt oberoende.