Klas krönika: Folk som bara hänger kvar ...

I veckan har jag lagt ner mycket tid på att botanisera youtube efter Norrbottenspop. Det som typ skulle bli en timme blev till tre och när jag sen började läsa gamla artiklar som Rolf, Torsten, Cyrris och andra Kurirenskribenter gjort sedan tidigt sjuttiotal så fastnade jag än mer. Tuolluvaara-Shanes som i mina ögon ser ut som ett 60-talets pojkband, Gunnar Wiklund och andra tidiga rockstjärnor från norr halkade jag över. Det här fick mig att fundera. Var kommer egentligen pop ifrån? Vem uppfann det liksom? I den google-, presstext- och Kuriren-arkivjakt efter popmusikens ursprung som följde så sprang jag på en del intressanta fakta. Som att det var först vid 1940-talet som begreppet "ungdom" skapades. Det här är intressant, vad kallade man en ung, livsglad populärkulturskonsument år 1938? En Antnäs-pöjk som satt där på fiket med en dammsugare av choklad och lyssnade på Sveriges radio som spelade nåt med Varèse. Som snodde en deciliter av faderns ransonerade potatissprit på lördagskvällarna och cyklade till Logen vid fotbollsplanen för att tjyvhångla med nån från granngår?n? Jag intervjuade Clabbe af Geijerstam nyligen, inför ett besök som hans turné med 1960-talspop skulle göra i Piteå. Jag blev lite ledsen efter det samtalet. Clabbe var inte så pepp på ny musik, hade inte följt Idol och sa att ingen artist "fick chansen idag" och ville helst snacka om gamla tider när man blev utslängd från spårvagnen för att man hade långt hår och när popmusik var nåt nytt från Liverpool. Via googlandet hamnade jag också på majesticflow-bloggen (http://majesticflow.blogspot.com) som sida upp och ner minns gamla tider när svensk hiphop stod i sitt mediala zenith och Promoe fortfarande drack annat än äppeljuice. Jag blir lite ledsen över folk som hänger kvar. Som bara minns hela tiden. Som kommenterar en ny tröja man har med "såna där hade vi också, tror det var på högstadiet när jag bodde i Örebro. Det fanns en butik där på Majorsgatan som sålde såna där mönster och..." Det var inte bättre förr. Och nej, jag har inte samma tröja som du hade 1975. Jag har en helt annan. Sthlm-rapparna i Growing Pains var bra för att vara 1998 men idag låter det bara sådär, ganska sävligt och rappen är lite b. Clabbe, Shanes, Ola & The Janglers i all ära, det var fräscht då men vem vill höra dem idag när man kan lyssna på ny pop som Shout Out Louds, Laakso eller Jonas Game? Min kompis Andreas gjorde en bra grej nyss. Han berättade det när han hjälpte mig att flytta och vi kånkade tvåtusen vinylskivor till Malmudden (och en del till en kompis förråd i Alvik). "Jag har slängt alla mina CD-skivor" sa han. Precis det jag hade tänkt göra, men inte riktigt vågat. Då ska man också veta att när Andreas säger att han har slängt alla, då kan det röra sig om ett par tusen stycken. Minst. Snubben jobbade i skivaffär i flera år och tog knappt ut en enda lön, fast det fick jag inte säga till någon för att hans föräldrar inte skulle få veta. Så jag skriver det istället. Och varför skulle man behålla? Allt finns ju på nätet. Jag tror inte ens jag har en enda apparat kvar som kan spela en CD-skiva förutom min laptop längre. En annan kompis, David sa också (i en intervju jag också googlat upp) "Det handlar om två saker: att vara först med någonting, och att vara först med att hoppa av någonting". Bästa splitternya låtarna just nu: Chris Brown - I wanna be, Alicia Keys - Lesson learned, Submariner (Axwell för mixmag), Maskinen - Alla som inte dansar

Klas krönika: Folk som bara hänger kvar ...

Klas Granström skriver om den ledsna känsla han får när han möter folk som bara minns, som bara hänger kvar.