Kistfel orsakade oro på begravning

– Folk hade rest från Finland och södra Sverige, jag kunde ju inte avlysa allt då, säger Susanne som  vill berätta om hur fel allt blev då hon och hennes systrar skulle ta farväl av sin mor. Än i dag känner hon sig inte helt klar över att det verkligen var hennes mamma som låg där i kistan.
Susannes mamma Margit Darengren avled i februari vid bara 60 års ålder och i mars ägde begravningen rum i Örnäsets kyrka.
– Jag hade beställt en mahognyfärgad kista. Vi visste att hon älskade den färgen så därför blev det en sån. Begravningsdagen upptäckte vi så, bara minuter före begravningen skulle starta, att det ju var fel sorts kista! berättar Susanne.
Hon uppmärksammade direkt den närvarande representanten för Fonus begravningsbyrå. Denne konstaterade att det blivit något fel. I koret stod en träfärgad kista av enklare slag.
– Men jag fick veta att om jag skulle ha en annan kista så skulle jag få vänta på den! Och i kyrkan satt alla som rest långt för att vara med på begravningen, säger Susanne.
Rätt person i kistan?
Hela begravningsakten blev en känslomässigt turbulent upplevelse i dubbla bemärkelsen, berättar hon och nämner också att kistbärarnas uppgift påverkades av den uppkomna sitsuationen.
– Jag satt och funderade på om det inte heller var rätt person i kistan. Det upptog och störde mina tankar under hela begravningen!
Hon delgav begravningsbyrån sina farhågor men fick till svar att det var rätt. Men byrån öppnade aldrig kistan för att kontrollera visuellt, enligt Susanne som än i dag umgås med tankar om det verkligen är rätt kvinna som ligger i moderns grav.
– Jag har funderat på att begära att kistan ska grävas upp men man vill ju samtidigt inte störa gravfriden, säger hon och säger att hon nu lagt det hela bakom sig.
– Men jag kan ha synpunkter på hur Fonus behandlade det hela. Man borde ha gjort en paus i begravningen och öppnat kistan för att kontrollera att rätt person låg i den. Det hade känts bättre för oss. Och dagen efter begravningen så borde Fonus ha ringt mig det första de gjorde istället för att jag skulle behöva ta kontakt, säger Susanne som nu hoppas att byrån förbättrat sina rutiner.
Fonus intygade att det var rätt person i kistan och att själva sortens kista blivit fel berodde på ett misstag då beställningen fördes över till data. 
– Jag tyckte att man skulle stå för kistan men jag har istället fått några tusen i rabatt på den och på maten, säger Susanne som tycker uppgörelsen är rätt okej.
Problemen slutade inte vid kistfelet. En beställd blomlist i sten hamnade på fel grav, dock inte  Fonus fel. Men Susanne Darengren funderar över hur tokigt det kan gå i ett känsligt sammanhang och hoppas att ingen ska råka ut för samma upplevelse.
Följer rutinerna
Kuriren har kontaktat handläggande kontor i Luleå för att få en kommentar men där hänvisar man vidare till informationschefen på Fonus i Stockholm Bo Forslund som informerats om ärendet.
– När sådant här händer går vi efter våra rutiner som är tillfyllest. Vi tar direkt kontakt med kunden efter begravningen och reder ut saken, och om kunden förklarade sig vara nöjd med uppgörelsen som bland annat inrymde en rundhänt ersättning, är vi också nöjda, säger Bo Forslund.
Att Susanne Darengren  skulle ha begärt att kistan öppnades för att säkerställa att det var hennes mor som fanns i den känner inte Bo Forslund igen.
– Ja, man kan begära att det görs och det är något vi erbjuder de anhöriga om det finns funderingar, exempelvis kring färgen på kistan. Många gånger minns helt enkelt inte de anhöriga riktigt vad de valt och då erbjuder man detta, säger Forslund.
Felskrivningar vanligast
Att det skulle vara risk för ytterligare förväxling, det vill säga att fel kropp fanns i kistan, tillbakavisar Bo Forslund.
– Nej, kontrollerna är säkra ända från utlämningen av sjukhuset till begravningsentreprenören, identiteten kollas noga. Men jag skulle råda den här kunden att höra av sig igen till vårt Luleåkontor och reda ut saken igen så att hon kan lägga detta bakom sig. Visst kan det bli fel i samband med begravningar men det vanligaste felet i sådana  sammanhang är faktiskt felskrivningar i dödsannonser, replikerar Bo Forslund.
Att personer förväxlas händer inte i Luleåområdet säger informationschefen.