Kartläggning får kritik
Regeringen vill kartlägga minoriteters ohälsa. Det vill inte företrädare för romer och judar. Orsaken är en oro för hur uppgifterna ska användas. Lars Elenius, forskare vid Luleå tekniska universitet försvarar dock undersökningen.
DEBATT. Det blev en het diskussion om regeringens planer att kartlägga minoriteters ohälsa. Mot detta är Jackie Jakubowski (till vänster) som själv är jude. För är forskaren Lars Elenius och lektor Carin Björngren Cuadra, Malmö.Foto: Andreas Wälitalo
Foto: Andreas Wälitalo
- Enbart orden kartläggning och registrering ger oerhört negativa associationer hos romer och judar och det måste man ha förståelse för. Lägg ner det där projektet. Ni kommer inte att få några svar om ni kräver att romer ska kryssa i vad de har för etnicitet, säger Jackie Jakubowski.På frågan om kritiken bottnar i brist på förtroende gentemot myndigheter säger han att man inte ska ha förtroende för myndigheterna. Carin Björngren Cuadra konstaterar att hon tar med sig alla synpunkter i frågan och att det inte ännu är klart hur frågorna ska ställas.- Jag förstår vilka problem det kan vara med att göra den här typen av undersökningar. Faktum är dock att det till exempel i Malmö var romerna själva som kom med förslaget om en kartläggning, säger hon.Jackie Jakubowski menar att en undersökning som riktar sig till minoriteter på ett lokalt plan är bra. Han menar också att minoriteter själv måste få avgöra vilka frågor som ska ställas.Kunskapsförakt
Lars Elenius, forskare på Luleå tekniska universitet, håller inte med om kritiken och menar att den delvis visar ett förakt mot kunskap hos de som arbetar med forskning.- Jag har förståelse för reaktionen med tanke på historien. Det är möjligt att vi här i Norrbotten tänker annorlunda för här har samer och tornedalingars situation kartlagts i flera omgångar, men om man gör en undersökning där den tillfrågade avidentifieras borde det inte vara något problem, säger han.Borde få vara med
Allan Schwartz, konsult och rådgivare för romer i Sverige, ser allvarligt på kartläggningen. - Det finns en oro för hur myndigheterna kommer att använda uppgifterna. Där, liksom i andra frågor som rör oss borde vi romer få vara med från början, säger Allan Schwartz.Han hoppas att den nya minoritetspropositionen som är på gång på ett mer tydligt sätt än i dag, bidrar till att göra romer i norra Sverige mer delaktiga i samhället.- I dag är endast cirka två procent av oss med som en del av samhället. Resten står utanför, säger Allan Schwartz.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!