Karl-Johans värv visar vem du är
Känsla, image, status, länk till historien. Våra armbandsur är inte bara tidsvisare de visar också vem vi som bär dem är. Karl-Johan Björkman är Luleås enda urmakare med urkoll på klockor.
UNDER LUPPEN. Han firar tio år som egen företagande urmakare Karl- Johan Björkman, Luleås enda urmakare. En yrkesman även med synpunkter på Luleå stad.-Bredda stadskärnan! lys upp sidogatorna säger han. Här i färd med att få tiden att gå:) Foto: Håkan Gidlöw
Foto: Håkan Gidlöw
I jobbet är det förstås utmaningen i arbetsuppgifterna som är spännande, men lika viktigt är mötet med kunden och de historier dessa för med sig när de lämnar sina ur till lagning. - Ja och det värmer hjärtat när man märker att folk verkligen uppskattar sina gamla klockor och tycker de är värda att kostas på, säger Karl-Johan som i sin verksamhet satsar på kvalitetsklockor, helsvetsade slit och släng finns inte i hans värld.- Armbandsuret är en acessoar i dag mer än bara klocka. Den visar vem du är, vad du gör. En yrkesskada jag har är att jag tittar vad folk har på armen. Under valet såg jag att Reinfeldt hade en dyr Longines. Man vad har han för image kan man fundera på, ska klockan säga" pålitlighet" att det handlar om en strikt person, funderar urmakaren.Vurmar för mekanik
Det mekaniska urverket är det som får honom att gå igång.- Klockan som går på batteri är mera" död" säger Karl-Johan som vurmar för det mekaniska urverket.- Dom går ju alltid att laga. Och finns inte delarna kvar så kan jag göra delar, det går alltid att fixa. Han berättar om känslan han upplever när han håller i ett av sina samlarobjekt, ett fickur från 1789 i tiden för Franska revolutionen. - Tänker er det, och det går fortfarande med en air av den tiden runt kring sig, säger han och ögonen glänser.Han berättar också om den tyskättade kunden som lämnade in två gamla urtavlor från fickur utan boetter. Den ena var en Patek Phillippe, världens dyraste klockmärke, och hade haft en mycket tjock boett i guld, det kunde jag få fram genom att forska via internet, berättar han.- Hade denna klocka haft höljet kvar hade den varit värd över 100.000 kronor, berättar han. Uret hade ägts av en tysk judisk familj under andra världskriget som behövde få loss pengar. Man blir lite vemodig när han hör sådana berättelser, säger Karl-Johan.På 1990-talet trängde mobiltelefonen ut armbandsuret en smula och försäljningen gick ned märkbart.- Det märktes tydligt, men, telefonen har ju alla och är ju ingen accessoar så under 2000-talet har trenden vänt. Och även de yngre köper armbandsur och kommer in med farfars gamla ur för att få det fixat.- Det var in en kille i 35-årsåldern med en gammal fin schweizisk 1960-talsklocka han hittat i sin pappas byrålåda och fått överta. Den hade en väckningsfunktion som han ville få lagad.Klockan var inte bara trevlig, kunde Karl-Johan berätta för sin förvånade kund.- Den visade sig vara värd runt 30.000 kronor så han var glad. - Många som har en gammal klocka och ska laga den väljer ofta att göra en dyr lagning för de tycker det känns värt det. Det kan vara rejält kostsamt. Ta bara om jag ska svarva en ny balansaxel i en klocka och övrig hantering. Det är ett helt dagsverke, men det är roligt med folk som tycker de vill kosta på sitt gamla ur detta. En bra klocka behöver inte kosta skjortan säger Karl-Johan. Från en femhundring får man ett helt okej ur. Många personer nöjer sig inte med bara en klocka.- Folk är ju olika, men män har i regel två lite bättre klockor och kvinnor i regel flera lite billigare, säger Karl-Johan som själv har ett antal som han alternerar mellan. Han väljer klocka efter hur dagen känns ungefär.- Jag har en fiskeklocka som man kan räkna ut månfaserna med, vilka påverkar hur huggvillig fisken är, säger Karl-Johan Björkman men passar leende på frågan om uret kan hitta den där finfina storrödingen. Men annars så finns det jordens alla fiffiga funktioner i dagens klockor. Om man nu inte nöjer sig med det ur-sprungliga - ett enkelt besked om tiden.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!