– Jag har kört Laponia sedan 2001. Först ägde min pappa båten och 2010 tog jag över den.
När började du jobba med båtar?– När jag var elva år gammal, 1984, kan man säga att jag hoppade på verksamheten. Då hette båten Sandskär och höll främst till vid Seskarö där vi bodde, i Haparanda skärgård och i Kalix skärgård. Jag fick börja med att koka kaffe och att sälja varmkorv och glass. Man kan säga att jag var en liten hopp-i-landkalle. 1991 köptes Laponia, då jobbade jag i restaurangen ombord och på däck. Ännu ett par år senare läste jag till sjökapten och sedan dess har jag kört båten. Jag har verkligen provat alla slags jobb ombord.
Hur ofta har ni turer?– Nästan dagligen. Vi har dels guidade turer och dels räkfrossa, så ibland blir det två turer på en dag. Det är full rulle från och med början på sommaren fram till hösten. Vi äger nämligen även båten Symfoni som dagligen kör turer runt om i skärgården på beställning av Luleå kommun.
Vilka är det som kommer för att åka med Laponia?– Det är många lulebor som har med sig släkt och vänner som kommer utifrån och som vill visa upp den vackra övärlden, men även en hel del från närområdet. Utländska gäster tenderar att åka ut på havet med Symfoni eftersom man måste boka sin plats på Laponia i förväg medan det är lättare att spontant åka med Symfoni.
Är ni väderberoende?– Både ja och nej. Det har hänt att vi har fått ställa in dagsturer med Laponia för att vädret har varit för dåligt. Till viss del kan vi anpassa turen och åka där vi ligger i lugnt vatten, men råkar det blåsa kuling från fel håll är det bättre att inte ge sig ut. Med Symfoni som har en turlista med rutter varje dag får vi ställa in ungefär tio gånger per år.
Är det svårt att köra båten?– I normalfallet är det lätt. Det är när det onormala inträffar som man får vara på helspänn. Vi har dubblering av all teknik, motorer, elförsörjning och så vidare, så på så sätt är det säkert. Man får även tänka att det inte bara handlar om att ta sig i hamn, utan att gästerna ska ha det komfortabelt.
Vad är tjusningen med jobbet?– Det är att det är fint ute i skärgården, då blir det inte så mycket jobb. Sedan blir det i och för sig vardag av det också, men det är i alla fall inte jobbigt att jobba när vattnet är spegelblankt och solen skiner. När det blåser kuling och man känner att man har ansvar för alla gäster och att inte glasen åker av borden är det mer besvärligt. Jag föredrar fint väder.
Tillbringar du fritiden i skärgården?– Jag har ingen fritid. Det är inte många dagar under sommaren som jag är ledig.
Vad gör du på vintern?– De senaste åren har jag jobbat som styrman på isbrytaren Atle. Vi jobbar vi två veckor med att bryta is och sen är vi lediga två. Så håller det på från och med januari till och med mars-april. Jag är mer eller mindre alltid ute till havs.
Hur skiljer det sig att styra Atle och att styra Laponia?– Det skiljer sig en del, först och främst är isbrytaren mycket större och det är mer massa i själva båten. Manövreringen är rolig när man exempelvis ska bryta loss en båt, då får man gå in och sladda och stegra. Ute till havs kan man ligga och köra rakt i 15 timmar och bara får ändra kursen med fem grader, på en skärgårdsbåt får man manövrera och lägga till vid kajer mycket oftare.