Örebrofödde Boris Ersson hade en lång och produktiv bakgrund inom Luleås kultursfär, med hela världen som arbetsfält.
Han arbetade i drygt 30 år som dokumentärfilmare, fotograf, författare och radioproducent vid Sveriges Radio, gjorde ett 40-tal dokumentärfilmer för TV, hundratals radioprogram, och skrev sex böcker.
Flera av hans tidiga verk handlade om kärleken till urskogen och naturen, som boken ”Skogen i våra hjärtan” från 1985 där Boris Ersson skildrade norra Sveriges landsbygd och lyfte frågor rörande massavverkningarna, aktuella ämnen även i dag.
Han följde också biologen Mats Karströms arbete under 20 år och gjorde tv-filmer om skogsgruppen Steget Före i Jokkmokk.
Filmerna om de svenska urskogarna förde honom till regnskogarna på Samoa i Stilla havet och vidare till Hawaii, Indonesien, Sydafrika och de hotade våtmarkerna i Amazonas djungel.
– Han var en äventyrlig man och gjorde saker som de flesta bara skulle fantisera om, reste världen över och upplevde absurda saker, som när han fick en titeln hedershövding på en samoansk ö. Och vi följde med på många av hans strapatser, berättar sonen Mikael Ersson, 34 år.
Under flera år jobbade Boris Ersson för SVT:s Uppdrag granskning när han bland annat avslöjade IKEA:s urskogsskövlingar i ryska Karelen, och engagemanget för ursprungsbefolkningar, urskogar och den ekologiska mångfalden fanns nästan alltid med som tema i hans produktioner.
I ett annat mastodontprojekt dokumenterade han drygt 20 år av seglingar med sin älskade segelbåt Måsen i Bottenviken och Östersjöns skärgårdar, som resulterade i multimediala livsverket "Mare Botnicum" – ett 30-tal radioprogram, en fotoutställning, en tv-serie och boken Mare Botnicum: Äventyr med Måsen.
– Han träffade flera berömda personer som Kofi Annan (FN:s förre generalsekreterare) men hans intresse var främst att ge den vanliga, lilla människan en röst, vare sig han skildrade samer eller träffade fiskare i Bottenviken, säger sonen Mikael.
Boris Ersson och hustrun Kerstin bodde i närmare 40 år i Svartöstaden, där han också dokumenterade Blackis och människorna i stadsdelen.
– Han gjorde många radioprogram om vardagen för människorna i Svartöstaden, fick till och med vara med vid en förlossning. Pappa var väldigt avväpnande som journalist, fick många att ställa upp, tack vare sin vänliga framtoning.
Han var väldigt produktiv i sin karriär. Hur närvarande var Boris Ersson som pappa?
– Klart att det var många resor och det var inte konstigt att pappa var borta mycket, ofta två månader åt gången. Men han satt lika ofta hemma i vardagsrummet och skrev, eller stod i köket, snarare än att sitta på kontor någonstans.
Vid sidan av sitt produktiva journalistiska värv och sitt patos för alla utsatta ursprungsbefolkningar runtom i världen hade Boris Ersson också en konstnärlig ådra.
– Pappa pluggade konst i USA i sin ungdom, var väldigt keramikintresserad och har skapat många tavlor, vilket kanske inte alla känner till. Hans yrkesmässiga karriär handlade ju främst om att lyfta andra människor men han hade inte samma driv att lyfta sig själv som konstnär, säger sonen Mikael Ersson.
Natten till måndagen somnade Boris Ersson in för gott efter en tids sjukdom. Han blev 78 år gammal.
Boris Ersson efterlämnar hustrun Kerstin Rönnblom samt sönerna Anton, Jonas och Mikael.