Varje år upptäcks cirka 70 nya fall i Norrbotten.
– Det är inte många som känner till att hepatit C i Sverige dödar betydligt fler än både tuberkulos och HIV tillsammans, förklarar smittskyddsläkare Anders Nystedt vid Sunderby sjukhus.
Förr kallades sjukdomen gulsot. Hepatit C är en leverinflammation som sprids via blodsmitta. Sjukdomen har ett långsamt förlopp, men på sikt kan den utvecklas till skrumplever eller levercancer. I dag är sjukdomen mest utbredd bland sprutnarkomaner.
Nu är smittskyddsläkarna i Norrbotten och Västerbotten på väg att starta ett gemensamt forskningsprojekt.
Det handlar om att erbjuda vård till en av samhällets allra svagaste grupper.
– Jag är övertygad om att det finns ett stort mörkertal kring hepatit C. Det är många smittade som inte får eller väljer att ta emot hjälp, säger Anders Nystedt.
Under de senaste åren har det utvecklats ett flertal nya, effektiva mediciner som visar på positiva resultat.
– Att behandla sjukdomen är längre inte en utmaning. Vår utmaning handlar snarare om att hitta patienterna. Det är nämligen om en patientgrupp som inte hörsammar kallelser från infektionskliniker, förklarar Anders Nystedt.
Smittskyddsläkarna planerar att undersöka interner vid fyra av norra Sveriges fängelser. Det handlar om Ersboda och Sörbyn i Västerbotten, Saltvik i Västernorrland samt kvinnofängelset Ljustadalen i Medelpad.
Haparandaanstalten var från början tänkt att ingå i studien, men där är internerna alltför unga för att ha hunnit utveckla sjukdomen.
Ett 30-tal interner genomgår för närvarande en kur på tolv veckor. Ytterligare ett 10-tal ingår i den forskningsstudie som startar i sommar. Studien ska pågå i ett år.
Projektet har tre målsättningar:
1. Att individen ska bli frisk från hepatit C.
2. Att spridning av sjukdomen ska minska.
3. Att återfallen för intravenöst missbruk och kriminalitet på sikt ska minska.
– Vi har sett att narkomani, kriminalitet och hepatit C går hand i hand. Flera av internerna vittnar om skammen att vara bärare av sjukdomen. Det finns en risk att smitta ned flickvänner och ses som en markör för att man är eller har varit en missbrukare.
Trots att projektet ännu är i ett tidigt skede har det redan väckt intresse bland andra landsting som överväger att gå samma väg.
– Det här handlar om ett samhällsproblem där vi kan spara pengar. Det är dyrt att ta interner till sjukvården, men betydligt billigare om vården istället kan uppsöka fängelserna, säger Anders Nystedt.