Kalla kriget i repris
Arktis kan åter bli ett militärt högspänningsområde, precis som under kalla krigets dagar.När polarisarna smälter blottas en skattkammare med olja, gas och mineraler för en allt mer resurshunrig värl. Det kan leda till en konfliktfylld kapplöpning om Arktis.
MASSOR AV FRÅGETECKEN. Utvecklingen i Arktis väcker många frågor, säger Niklas Granholm, forskare vid FOI.
Foto: Josefin Wiklund
förändringarna leder till att olje-, gas- och mineralfyndigheter i Arktis blir lättare att exploatera och att nya farleder kan öppnas, inte bara nordostpassagen och nordvästpassagen utan även en Nordpolsrutt, när polarisen försvagats tillräckligt mycket. Flera olösta gränstvister
Staternas intresse av att hävda sin suveränitet ökar, samtidigt som det finns flera olösta dispyter när det gäller gränsdragningen i vissa områden (exempelvis zonen i Barents hav mellan Norge och Ryssland). USA och Ryssland sätter dagordningen och små stater som Sverige har att förhålla sig till detta. De ryska militär-
baserna på Kolahalvön får en ökad betydelse och rustas upp. I nordvästra Ryssland kommer investeringar motsvarande 50 miljarder dollar att göras när Shtokmanfältet i Barents hav exploateras och Oktoberjärnvägen mellan S:t Petersburg och Murmansk rustas upp, berättade Rolf Höglund, VD för Barents Service Centre. Beslut om detta har
nyligen tagits av ryska duman. - Det är den största investeringen som någonsin har gjorts i norra Europa, påpekade Rolf Höglund. Rysk byggboom gynnar Luleå
Den förväntade byggboomen på Kolahalvön kan också få konsekvenser för Luleå och Kemi hamnar, som tillsammans kan få ta emot tre miljoner ton gods om året med destination Ryssland. Att sia om hur den säkerhetspolitiska situationen i Arktis kommer att utveckla sig är svårt för forskarna underströk Niklas Granholm, förste forskare vid FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut som nyligen publicerat en studie i ämnet. För att visa på spännvidden presenterade han tre möjliga framtidsscenarier; en idyllisk utveckling präglad av stor samsyn mellan staterna och hänsyn tagen till miljön, alternativt ett maktspel med olösta dispyter, episoder och incidenter som riskerar att trappas upp till större konflikter eller ett tredje scenario där intresset för Arktis avtar, med låg militär aktivitet och enstaka incidenter. Maktspel troligt
Tomas Ries, direktör för Utrikespolitiska institutet, ansåg att det finns en större sannolikhet för ett scenario baserat på maktspel, spänningar och miljöproblem i Arktis än en lugnare utveckling. Han var orolig över utvecklingen i Ryssland, som präglas av tilltagande avdemokratisering och starkare auktoritär kontroll. - Ryssland håller på att
alienera sig. Spänningarna kommer sannolikt att växa häruppe, menade Tomas Ries. Chefen för Norrbottens regemente Jan Mörtberg varnade för att de föreslagna nedläggningarna av försvarets verksamhet i Norrbotten kommer att skapa ett tomrum. - Ett militärt vakuum brukar aldrig uppfattas som något särskilt bra, sade Jan Mörtberg. Finland och Norge har dragit andra slutsatser av utvecklingen än vad Sverige är på väg att göra menade Jan Mörtberg och tillade att det oroade honom. Det kan visa sig vara förhastat att avveckla så mycket av försvaret i norr. - Att flytta jägarbataljonen i Arvidsjaur till södra Sverige är dumt, tyckte Jan Mörtberg. Sverige fick inte vara med
I slutet av maj hölls på danskt initiativ ett möte i Illulissat, Grönland mellan de fem arktiska strandstaterna; Danmark, Norge, Ryssland, Kanada och USA. Mötet hölls inte i Arktiska rådets regi, där även Sverige, Finland och Island ingår, vilket väckte en del förvåning bland de tre sistnämnda staterna som utelämnades. - Det har sagts att det skulle vara en engångsföreteelse och då får vi tro dem på deras ord, sade ambassadör Helena Ödmark, UD till Kuriren. Resultatet av mötet var dock allmänt sett bra, tillade hon. I deklarationen från mötet sägs att strandstaterna ska följa folkrätten och lösa alla tvister inom ramen för FN:s havsrättskonvention.
Så jobbar vi med nyheter