Kall äventyrsroman utan poliser

Arvo Tolkkis debutbok Vildmannen kom för fem år sedan och den gången tog han med en del otäcka skildringar från polisarbetet i boken. Vildmannen togs emot välvilligt av recensenterna. ?... en berättarbegåvning. Stundtals hettar berättelsen till ordentligt? skrev Norrbottens-Kurirens Jan Olofsson den 25 september 2000. Men han noterade också ?en viss stilistisk osäkerhet?. För Arvo Tolkki har det tagit fem år att färdigställa den nya boken. Han känner viss ångest över hur den ska tas emot.  ? Nu kommer han med surdeg nummer två som handlar om polisens vardag, kanske folk tror. Men nej, det är en äventyrsroman med många bottnar och definitivt inget om polisen! Miljöer från hembygden Miljön har Kirunasonen Arvo Tolkki hämtat från sin hembygd i norr. För cirka 100 år sedan startar berättelsen om en väldigt fattig familj, där sonen Erkki och hunden Bongo bryter sig ur familjen och drar iväg ut i ödemarken. Parallellt beskrivs också livet i familjen på gården.  ? Det är lite Jack London över det hela, omtalar Arvo Tolkki. Både rått, kallt och brutalt, mycket action. Han tycker att det känts bra att skriva om en helt annan epok än sin egen. Stort stöd tycker han att han fått av förlaget Ord & Visor i Skellefteå, bättre än hos det förra förlaget.  ? Jag skriver efter mitt eget huvud men har också bollat idéer med förlagschef och redaktörer. Visst, jag har fått påpekanden och strukit en del. Livet förändrades Favoritplatsen för skrivandet är inte vid datorn.  ? Jag sitter i min fåtölj, bakåtlutad, skriver med blyerts, skissar. Bredvid sängen har jag också papper och penna. Ibland kan jag komma på något i drömmen. När jag vaknar gäller det att snabbt få det på papperet. Annars är det borta.  ? Jag kan också prata in saker på band när jag kör bil. Fast jag skriver på datorn också, men inte förrän det är klart. Arvo Tolkki är 52 år och har varit polis i 24 år. För snart tio år sedan, en höstkväll 1996 förändrades han liv vid ett ungdomsupplopp på Storgatan i Luleå. En 17-åring drämde ett kvastskaft över nacken på Arvo Tolkki som blev skadad för livet. Han klarar bara att jobba halvtid och får sjukbidrag. Förslag har funnits om sjukpension men Arvo Tolkki hoppas fortfarande på att bli bättre och kunna gå upp på full tid. Känner sig otillräcklig Han trivs bra i Råneå och med Råneborna, känner sig dock otillräcklig, som den ende polisen där. Samhället med omkringliggande byar har 4.000 invånare. Som mest har Råneå haft fyra?fem poliser. Nu finns bara en polisman. Nyligen gick även administratören (kontoristen) på polisstationen Kerstin Hedin i pension efter 48 års tjänst. Hon blev inte ersatt.  ? Vad jag gör på min halvtid? Allt från att ta emot hittegodsanmälningar till brottsplatsundersökningar. Det är anmälningar om bilstölder, skrotbilar, buskörning. Jag pratar med ungdomar som har problem, pratar med asylsökande. Råneå har 150 asylsökande men Migrationsverket har inte råd att ha en handläggare här, suckar Arvo Tolkki. Vill till Skellefteå Han veckopendlar till jobbet sedan han köpt en fastighet i Drängsmark utanför Skellefteå. Arvo Tolkki skulle gärna vilja ha en tjänst i Skellefteå i stället men hittills har det varit svårt på grund av hans halvtidssjukskrivning. Västerbottens polismyndighet tar gärna emot honom om Norrbottens polismyndighet betalar lönen. Norrbotten släpper honom, om Västerbotten betalar. Varje polismyndighet har egen budget.  ? Jag borde få förflyttning till Skellefteå i statens tjänst, menar Arvo Tolkki. Han funderar också redan på kommande böcker eller ett filmmanuskript.  ? Tänk, fjällvidder och hårda förhållanden, men det är en tuff bransch, avslutar han.

Kall äventyrsroman utan poliser

Polisen Arvo Tolkki kommer snart ut med sin andra bok Det arktiska Eden som utspelar sig i Norrbotten.Han jobbar som polis i Råneå men det är definitivt ingen nyckelroman om Råneåborna eller hans egen tjänst.? Nej, boken handlar absolut ingenting om polisen, säger han och ler.

Polisen Arvo Tolkki kommer snart ut med sin andra bok Det arktiska Eden som utspelar sig i Norrbotten.
Han jobbar som polis i Råneå men det är definitivt ingen nyckelroman om Råneåborna eller hans egen tjänst.
? Nej, boken handlar absolut ingenting om polisen, säger han och ler.