Förra året valde vi att bjuda in våra läsare till att delta i semmeltestjuryn och ansökningarna rasade in. Det har gett oss en skrämmande insikt i hur långt vissa personer i Norrbotten gått i sin dyrkan av bakverket.
Vi körde samma vinnarrecept i år eftersom det helt uppenbart finns ett överflöd av toka..., förlåt, semmelintresserade människor i länet. Årets testpanel har var för sig mycket starka semmelmeriter.
Inger Kalotini äter inte bara semlor med glädje, hon klär sig även i dem. Testdagen till ära har den egensydda semmelklänningen åkt på. En klänning som sedan ett par år tillbaka blivit tradition att ha på sig en dag om året.
– Jag har den på mig varje fettisdag. Jag lär inte slita ut den i alla fall, säger Inger Kalotini och skrattar.
12 semlor testades i år. Det är två färre än i fjol. Café Lina har lagt ner verksamheten och dessvärre hade Café Tosca i Råneå strömavbrott på testdagen vilket stoppade semmelbakandet. Nytt för i år är att vi listar topp 6, hälften av deltagarna, resten presenteras med omdömen och utan inbördes ordning. Vi är ute efter att hitta den bästa semlan, inte den, enligt juryn, sämsta.
Det tar inte många minuter innan de sex experterna sitter och delar recept och tips som för dem ännu djupare ner i semmelberoendet.
I Tina Nilsson fall fick hon avgiftas förra året, eller avsemlas, efter att ha ätit 60 egenbakade semlor på tre veckor.
– Efteråt drack jag semmelte. Det var min avvänjning efter 60 semlor, säger hon.
En semla innan jobbet, en vid lunch och en innan hemgång från jobbet. Ja, så får man i sig tre semlor om dagen för den som undrar.
Övriga kolhydrater fick ta semester.
– Jag åt bara kött, sallad och semlor i tre veckor, säger hon och skrattar.
Förra året var några nykomlingar med i testet. Hertsöns konditori hade en tuff debut men årets testpanel tycker att Hertsön spelat upp sig ordentligt.
Hade det inte varit för att testsemlornas bulle var, enligt panelen, för hårt gräddad så hade det kunnat bli en riktigt hög placering.
Synd – för panelen ser en stor potential.
– Det är som den talangfulla fotbollsspelaren som alltid kommer bakfull till matchen, är Ludvig Lundströms målande beskrivning.
Bullen, mandelmassan, grädden och utseendet bedöms. Alla är viktiga beståndsdelar i en semla men visst sticker mandelmassan ut. Den är i fokus och den måste vara bra.
Locket är litet men betydelsen är större än man kan tro. Inte minst visuellt.
– Sjukt viktigt. Den ger ju det första intrycket. Det får inte vara för stort men och inte för litet heller. Minst två tuggor i alla fall, säger Erik Calvert.
Gammelstads konditori sticker ut med en riktigt stor semla. Kan vara ett säljande argument men för panelen är det inte avgörande.
– Inte just storleken. Det är mer att semlan måste se aptitlig ut, säger Josefin Hedberg.
En så rutinerad testpanel som denna kan med lätthet avgöra om det är fuskmassa med aprikoskärnor eller äkta vara.
– Den här mandelmassan känner vi igen. Det är den som kommer hit med långtradare, säger Göran Waara när han smakar av en mandelmassa som bedöms vara undermålig.
När fjolårsvinnaren Lilla Skafferiets semla testas finns ett litet minus för att bullen upplevs lite torr men mandelmassan hyllas däremot.
– Det är mycket kärlek i den här mandelmassan, säger Tina Nilsson.
Efter sammanräkningen av jurymedlemmarnas betyg står det klart att Lilla Skafferiet försvarar fjolårstiteln och precis som i fjol är det mandelmassan som fäller avgörandet.